- Project Runeberg -  Charlotte Löwensköld /
240

(1925) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröllopsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CHARLOTTE LÖWEiN SKÖLD

den unga flickan hade gift sig med honom för hans egen
skull och inte för unge Ekenstedts.

— Det var onda inflytandet’\ som du skrev om,
fortfor Charlotte. Det onda inflytandet nöjde sig inte med
mindre, än att jag bleve gift och avlägsnad ur prostgården.
Och allt måste ske ofördröj ligen. Det gavs ingen försköning.

Schagerström fäste sig vid uttrycket försköning. Han
antog, att det betydde, att Charlotte led outsägliga kval nu,
då hon måste räcka honom sin hand.

— Min nådiga fröken, jag beklagar på det...

Charlotte avbröt honom.

— Jag heter Charlotte, sade hon med en liten nigning.
Och jag tänker säga Henrik.

Schagerström bugade sig till tack för detta meddelande.

— Jag tänker säga Henrik, återtog Charlotte med en liten
darrning på rösten. Jag förstår, att din döda hustru kallade
dig för Gustav. Jag vill låta henne behålla det namnet för
sig. Man ska inte ta ifrån de döda det, som är deras.

Schagerström blev ytterligt förvånad. Han tyckte, att detta
yttrande innebar, att Charlotte inte mer kände samma avsky
för honom, som då de träffades sista gången i Örebro. Han
blev återigen omstämd. Hall inte misstroende och ödmjukhet
hade blivit hans andra natur, skulle han ha känt sig
fullkomligt lycklig.

Charlotte frågade honom om han ville låta sig nöja med
att vigseln försiggick i prostens yttre rum, där så många
brudpar under årens lopp hade blivit förenade.

— Prostinnan önskade nog, att vi skulle låta viga oss
oppe i stora salongen, sade Charlotte, men för mig är det
högtidligast här nere.

Förhållandet var i själva verket, att Charlotte, som hade
velat ägna denna förmiddag åt förtroligt samtal med sina
gamla vänner och beskyddare, inte hade tillåtit prostinnan
att förstöra tiden med att damma och feja i den nu rätt
länge obegagnade salongen. Gumman hade inte en gång fått
avlägsna sig för att laga i ordning den frukostmiddag,
varmed hon ämnade undfägna de nygifta.

Den unge brukspatronen gjorde ingen invändning mot

240

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charlowe/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free