- Project Runeberg -  Charlotte Löwensköld /
249

(1925) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröllopsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRÖLLOPSDAGEN

hemmet för att inte bli förolämpad, hon kände sig tacksam,
rörd, hedrad över förtjänst eller värdighet.

Det var inga nidvisor detta, det var inga buketter av
törnen och nässlor, det var inga hånskratt, det var glädje
och hänryckning, som hälsade henne.

Hon sträckte sina armar mot folket. Hon älskade detta
ställe och dess innevånare från första stund. Här tyckte hon
sig vara i en ny, lycklig värld. Här ville hon leva och dö.

HL

Vilken lycka för en man att få föra in en ung brud i ett
präktigt hem! Att gå från rum till rum och höra på hennes
förtjusta utrop, att skynda sig ett par steg före henne, slå
upp dörrarna till nästa rum och säga: "Det här vill jag tro
inte är så oävet." Att se henne fladdra omkring som en
fjäril, än slå an en ton på flygeln, än ila fram till en tavla,
än kasta en blick i en spegel för att se om glaset återgav
en fördelaktig bild av henne, än ila till fönstret för att se
på den undersköna utsikten!

Men hur ängslig måste man inte bli, då man mitt uppe
i allt detta ser henne brista i gråt, hur ivrigt frågar man
inte vad som står på, hur uppriktigt lovar man inte att söka
avhjälpa alla hennes bekymmer!

Hur glad blir man inte, då man får höra, att det inte
gällde något annat, än att hon har en syster, som ligger
sjuk i nakna, fula rum, medan hon själv alldeles utan
för-skyllan ska få njuta av denna prakt och härlighet! Hur
stolt känner man sig inte att kunna lova henne, att hon ska
få lämna denna syster all den hjälp hon behöver, ja, om
hon så önskade, skulle redan denna kväll...

Å nej, inte denna kväll. I morgon vore tids nog.

Därmed är då den sorgen över. Hon glömmer den alldeles,
och så börjar förevisningen på nytt.

— I den här stolen, säger hon, sitter man alldeles
förträffligt, och där vid fönstret finns en passande plats för
ett sybord.

249

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charlowe/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free