Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröllopsdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖLLOPSDAGEN
men i närheten fanns en, som var ännu snabbare än han.
Just som han stängde stalldörren, smällde en piska. Ett
ivrigt tillrop kom hästarna att sätta av, och ut bar det genom
gårdsgrinden, som kusken försiktigtvis redan hade öppnat,
samt neråt allén. Vagnen försvann i nattmörkret. Man hörde
endast rullandet av hjulen och trampet av hästhovarna.
Om någonsin en kusk har sprungit fortare än sina egna
hästar för att komma upp till herrgården och anmäla för
husbonden, att någon förbannad pojkslyngel hade vågat
hoppa upp på hans kuskbock och köra bort med hans vagn
alldeles mittför hans näsa, så utförde nu kusken Lundman
på Stora Sjötorp den prestationen.
I förstugan råkade han på Schagerström i samspråk med
hushållerskan, som berättade, att unga frun hade försvunnit.
— Brukspatron sa till mig, att jag skulle hälsa nådig
frun, att brukspatron inte hade tid att sitta kvar längre på
logen, men att nådig frun kunde hålla på att dansa, så länge
som hon önskade, och när jag skulle gå fram till nådig
frun ...
Kusken kunde inte låta henne tala till slut. Han hade
viktigare nyheter.
— Brukspatron! började han.
Schagerström vände sig emot honom.
— Vad går det åt dig? sade han till kusken. Du ser ut,
som om man hade stulit hästarna ifrån dig.
— Det är just vad man har gjort, brukspatron.
Han berättade vad som hade hänt.
— Men det är inte hästarnas fel, brukspatron. Di skulle
aldrig ha rest ifrån mig, om det inte hade vart nån, som
hade krupit opp på bocken. Om jag bara kunde begripa
vem som har vågat...
Han avbröt sig plötsligen. Schagerström hade företagit sig
något rent av otroligt. I kuskens och betjäntens och
hushållerskans närvaro hade han kastat sig ner på en stol för
att gapskratta åt deras bestörtning.
— Jaså, ni förstår inte vem som vågar stjäla mina hästar,
skrattade han.
De tre tjänarna stirrade på honom.
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
