Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
utprægede liberalisme, hovedorganet for de
radikales krav paa almindelig stemmeret, paa
almindelig folkeopdragelse, paa reformer i justis
og forvaltning, paa fjernelse av aristokratiets
privilegier og dets indflydelse paa
lokalforvaltningen; — netop de reformer som Dickens i
sine romaner stadig kjæmper for. Men det
intime kjendskap til det politiske liv som han
tidlig erhvervet sig fra referentlogen i
Underhuset og Overhuset, reddet ham fra at bli en
forstokket partimand.
Det var i en av de begivenhetsrikeste
perioder av Englands historie Dickens paa nærmeste
hold kom til at iagtta den politiske utviklings
gang. — Han fulgte kampen om
parlaments-reformen (1831/32), den rike og priviligerede
adels haardnakkede motstand mot den høiere
middelstands stormangrep, alle det liberale
ministeriums taktiske grep og kunster, han
iagt-tok med sine skarpe øine dette miliø av ærlig
idealisme, naken klasseinteresse og
statsmands-mæssig instinkt paa begge sider, — han moret
sig sikkert over den tragikomiske maate
hvorpaa man fra begge sider friet til den ubestemte,
vaklende, forsigtige lille gruppe av de
«vankelmodige», som tilslut kom til at gjøre utslaget
i reformpolitikken, han lyttet til den dumpe
revolutionære knurring i bakgrunden; det faldt
i hans lod at gi beretninger om arbeidernes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
