Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen, om salter - 3. Om alkaliska salter (§§. 31-49)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se
$. 34: Om alkalifka falter. är 43
Hvad, fom i afkor kallas kokfalt , år ofta Sal digefti-
vus Sylvii. Tartarus vitriolatus år underftundom få
ymnig, at den utgör & af vickten: den kan til ftörre
delen affkiljas , om lutningen fker med kallt vatten och
litet i fånder.
$. 34: I ftort beredes pottafka på följan-
de Larv
a) Brånnes ved i ftor grop til afka, fe-
dan ligges af denna och ny ved hvarfrals
(Stratum fupra ftratum ) i bål och brånnes.
Stockarne fucktas liter förut, at afkan ej. må .
affalla. Afkan ftratificeras åter med ny ved
och brånnes, hvarmed fortfares 2-3 gånger,
då afkan omfider blifyer helt hård och gif-
ver mera falt, emedan ju mera den brånnes,
defs mera ferma affkiljes, och defs mer falt
Näpper den från fö, > vi
by Afkan föres fedan til raffiner-hufet,
lågges i kittel med koleld under, varmt vatten
flås på, afrappas fedan’, Ihkokas til torrhet och
lämnar en brun maffa, fom i enkom inråttad
ugn calcineras,
Anm, 2. Lutens inkokning i jirnpottor tyckes. hatva
gifvit anledning til namnet Pottafka,
c).I Preuffen tilredes få kallad Blaue kro:
ne, och år ej annat, ån en calcinerad afka,
utan föregången utlutning. Den fer blåaktig
ut, famt hyfer mycken jord och orenlighet.
d) Urlakad afka efter pottfjuderi brukas
vid glasbruk med gemen fand til grönt bou-
fenle clas; dfiven i fältpeter lador, at fälta
faltperter fyran.
e) Prof af god hvit pottafka år, at pre-
ij Cipi-
NNE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
