- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
172

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen, om jord-arter - 1. Om Jordarters beskaffenhet (§§. 166-174)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172 Om Jordarters belkaf. 6, 169. | Å

nar i eld, men obrånd mjuknar i vatten. De |
rena arter åro altid eldfafte: de öfriga åro -

i

få mångfaldige., fom de fråmmande ämnen,
hvilka med dem. -åro blandade, och kunna I
fåledes ej mer ån vatten claffificeras. Alla /
holla alkali volatile, och ftörre delen åfven
liter järn,

Anm, 1. Lera är, få mycket man hittils vet, en fjelf. =
fländig jordart, fon på vårt jordklots yta aldrig tö- |
refaller helt ren ,»utan är åtminftone med>fand altid 7
blandad, och ehuru genom fiamning ofta til 70 pro-.
cent kan afföndras , få är dock den finafte deleh- 1$
innäftlad, ar den ej mechanice låter affkilja fig, u? =
tan i måfte leran genom fyra uplöfas , om den fkall fås
färfkilt ($. 175, anm, 2.0.

Lera är ibland de nyttigafte jordarter vi känns,
Defs tröghet at fläppa vatten genom evaporation i- -
från fig’, och at icke taga deraf mer, ån en vifs
mängd til fig, gör den åker, fom dermed i veder-
börlig proportion är förfedd, ftark både emot torka
och väta. Defs feghet med vils myckenhet vatten, och
defs förmåga, at i eld blifva hård , limna ofs utväg,
at derat flå tegel och göra allehanda kårl af olika god-
het, ifrån den grofvafte krukmateria til der finafle
porcellaine. Til många ändamål kunna: gemene och
fmältelige leror användas, då efter omftländigheter, au
tingen itillatfer eller mindre eldgrad brukas, at förekom-
ma fywing. Eldfafte äro antingen grofve och fom
i eld få någon färg, eller fådane, fom bränna fig =
hvite. De förre tjäna til diglar, famt upblandas få, —
antingen med kifel ’eller bråndt ler , at de vinna åftan«
dad täthet, utan at blifva för ömtålige vid förändrins
gar af hetta och köld. fu merlera ingår defs tåra-
re, men ockfå defs kinkugare , blifva de vid tilrednin« .
ning och nytjandet. De fenare anvindas til tobaks.
pipor och til porcellainer. — Siltnämda åmne måifte ut-
om kilelhårdhet, hvithet och beftändighet i eld ätven

vara half KERO hvartil levin enfam ej kan
brins 2

4
(4
30


|

é

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free