- Project Runeberg -  Chemiske föreläsningar, rörande salter, jordarter, vatten, fetmor, metaller och färgning /
293

(1775) [MARC] Author: Henrik Teofilus Scheffer With: Torbern Bergman - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte afdelningen, om metaller - 1. Om ädla Metaller (§§. 228-268)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Meh

HE MR at SA Ae RA

«ep

$. 247. Om ådla Metaller. 293

Ar pröfva filfver på fin finhes.

$. 247. a) En lödig mark filfver delas i
76 lod, når desfe alla åro filfver kallas der
16 låödigt eller aldeles rent, hvaremot om en-
daft 15 på marken åro filfver och det ena
lodet koppar, eller någon annan oådel me-
tall, får det heta 15lÖdigt, o. f. v. Det, fom
nåmnes för bergfint år derföre icke aldeles
fritt från andra metaller, fåfom guld , bly,
koppar, m. m. dock går deras mängd på
markemfrendaft til F, 15, högft 3. gran. Et
filfver fom boller 1 lod guld på marken vi-
far fig på capell 16 lådigt och räknas få, til
defs fråga upkommer om ’hallten på guld.

Anm. 1. En mark = 288 grån och 1 lod = 18 gr. := 288
afs. Således kan famma vickt brukas för både guld och
filfver protver ($. 234, anim.). I Frankrike räknas
på I mark 12 deniers och på bvar denier 24 grän,
få at I mark = 288 grän : I mark probervickt gör
der 36 verkliga grains,

b) Silfret, fom fkall proberas, utbultas
helt tunt med polerad hammare på poleradt
flåd och klippes i fmå rutor. Håraf invå-
ges på kornvågen 2 halfva marker, til dub-
belt prof för fåkerhets fkull. Hvardera in-
vikes i fitt färfkilta, i trekant klipta papper,
fom kallas Skernitfel.

Anm. 2. Invikning i papper kan undvikas , om man
nytjar utbultat bly: papper gifver kol, fom ibland
Bör ogagn.

e) At afpasfa blyfechweren bör man un-
gefirligen veta, filfrets lödighet, hvilket, om
man år ovan at af anfeende gisfa , måfte på
proberften utrönas, då probernålar ifrån I

TT 3 til

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/chemfore/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free