Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette afdelningen, om färgning - 4. Om svart färg (§§. 380-386)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTER Fö sa Ar
"SN | Hä
446 Om Svart får. vN. 38G
Ann. 7. Cattuns och lårftstryckeri år en befynnerlig
24
Hr. Hruor törklarar åckta förgors beftåndighet på
det fättet ; at hufvudfaken tyrkes bero deruppå; at des
hom visfa falter få rena och åpna godfets porer, at
firgdoften tilvåkligen kunna intrånga; och under atfval:
ningen ej allenaft genom pöretnes hopdragning; utari
ock de beredande falter$ affåttning, fullkomligen fäfltas:
De tjänligafte falter hårtil åro älun och vinften, Det
förra, fom under betning håftar vid; decomponeras
at färgämnena, lämnar fåledes i porerna en fin hvit
bafis för de cColorerånde pärtiklar är falla uti, med defs
fyra åter gör alkali vVegetabile i vinften en tartaris vi
triolatus ; fom incrufterår ; fom ej låtteligen uplöfes
och ej dunklas eller affaller genom fatifcering ; utari
kunna fårgdoften; ehuru väl bevarade, fes igenom den
famma. Vinften år likaledes et fvårlöt falt; fom
jämnt holler fig klart. Bägge hafva en lås fyra ; fom
vid betningen eger fin hytta, Detta låter ganfka vil
och eger utan tvifvel i visfa håndelfer rum, men måns
ga färgors beftindighet kan ej på detta fått förkla-
ras; utan måfte åntingen tilfkrifvas fårgåmnets lynne
eller andra omftändigheter. Hårtil komrher, at gul bre-
filja, gurkmeja, m, fl. med vinften och alun åro flyck=
tige. At linne eger en mindre fuampaktig farmman-
fåttning , ån animalifkt gods, år tämmeligen tydeligt ;
men om deraf allena hårrörer fvårigheten ; at derpå
fifta färg ; kan ej ännu med full vifshet förfäkrass
Hvitt år egenteliger ingen fårfkilt fårg, uten blan-
ning af alla : en kropp, fon återkaftar alla ftrålar, kallas
hvit, Yllegods brukas fållan hvitt; men bör vära
det, då höga fårgor fkola fättas derpå: linne åter
och filke vinna mycket vårde genom hvitrhet, och råk-
nas deraf $ grader på det fenare, fåfom chinefifkt
bvitt , Indifkt, trå «eller injölk « hvitt,; filfverhvitt
och blåhvitt; | i
kånft ; likfom mittemillan färgning och måleri, Man
» kan hår icke döma af färgen ; då den medelft formor
är påtryckt, ty den. vifar fig fluteligeu etter utkok-
ning i krappfoppa, tvåttning och blekning helt an:
norluns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
