Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - PÅ RESA TILL SOLUPPGÅNGENS LAND - Det indiska problemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afskildt det än, geografiskt sedt, kan tyckas. Naturen har
delat upp Asien i tre stora distrikt: Indien, Sibirien och
Östasien, och befäst hvart och ett genom oerhördt kraftiga
barriärer af öknar och fjäll. Men nutiden, som uppfunnit
den trådlösa telegrafien, respekterar icke heller naturens
bålverk. Då det stormar i Östasien, känns trycket numera
också i Indien — och mer än någon kan tro. Tibetanska
höglandet, denna Asiens takås, är icke blott världens största
vattendelare, utan äfven skiljemuren mellan världens två
största välden: det moskovitiska och det anglo-indiska.
Skilda genom tusenmila ödemarker, genom hvilka ingen
järnväg leder, stå de likväl i osynlig kontakt med
hvarandra. Och denna kontakt liknar spänningen mellan två
elektriska poler, laddade med motsatt slag af elektricitet.
Man kan ej tänka sig en större kontrast än mellan
dessa välden. I norr breder sig den stora fruktbara
sibiriska slätten, kall och härdande, från Ural till Bajkal, cirka
300 kilometer på ömse sidor om sibiriska järnvägen,
landets pulsåder — ett odlingsbart område närmast jämförligt
med hela Mississippidalen och ägnadt att en dag föda en
lika stor och lika driftig hvit befolkning, homogen och
under egen suveräns spira. I söder ligger Indien,
solmättadt, fuktigt, öfverflödande rikt ända till förruttnelse, med
en myllrande befolkning af hundratals färgade millioner,
styrda af ett främmande folk, arbetande mot svältlöner för
intressen, som ej äro dess egna. Ju närmare dessa välden
rycka hvarandra, ju mer artar sig spänningen till en elektrisk
urladdning, som kanske sätter hela världen i lågor.
Det borde ej vara så. Felet ligger ej hos asiaterna.
Ingenting kan vara naturligare än ett vänskapligt förhållande
och ett lifligt handelsutbyte mellan två zoner, som ha så
olika produkter, i viss mån kompletterande hvarandra. Då
den moderna tekniken en gång öfverskrider naturens stora
skyddsmur mellan söder och norr, så borde det ske med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
