Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - PÅ RESA GENOM KOREA våren 1905 - På järnväg genom Korea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hem på japanskt vis, aldrig lämnande ur sikte de stora
planerna på landet ofvanför, detta land som tillhörde dem
därför att det bildar ena sidan af ramen kring japanska
hafvet och utan hvilket Dai Nippon aldrig blir värdigt sitt
namn.[1]
Ju mer jag betraktar den där järnvägen, ju mer
kommer jag underfund med, hur stor betydelse den har i
allmänhet och för mig isynnerhet. Ty utan den skulle jag
sannolikt inte komma långt nu i första vårbräckningen,
medan vintern ännu håller sin tunga hand öfver alplandet.
I Fusan, som ligger sydligare än Tokio, har visserligen
våren redan hållit sitt intåg och klädt de sydkoreanska
dalarna i magnoliaträdets praktfulla hvita blomsterskrud.
Men endast tjugu mil längre upp ligger snön på
bergsluttningarna, och tränger man längre in, träffar man snart
otillgängliga bergpass, där man förgäfves spanar efter ett
vänligt S:t Bernardskloster; forsande floder stänga vägen
och djupa träskfyllda skogar, genom hvilka ingen stig leder,
stå vakt kring denna Koreas hemlighetsfulla värld, som
ännu för några månader sedan var mer okänd för de hvita
än Afrikas inre. Ja, för några månader sedan. Men nu
skall jag, tack vare järnvägen, på ett par dagar resa midt
genom »det mörkaste Korea»; jag tänker studera på nära
håll allt detta, som berömda upptäcktsresande drömt om;
jag tänker lysa som ett kulturens ljus bland dessa
hedningar, som mördat den mäktiga påfvestolens emissarier.
Och allt detta tänker jag göra utan att utsätta mig för
ringaste risk, utan att sakna något af den komfort, som
jag tyvärr är allför beroende af.
Alltså! Till järnvägsstationen! Farväl, vackra Fusan,
Japans och civilisationens utpost! Farväl, du blåa haf,
som burit mig ända från Europa. Hermitlandet öppnar
sig. — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
