Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
musik af kölnaren Jacques Offenbach. Kända artister från denna
scen äro skådespelarne Dupuis och Baron; den mest berömda af
alla scenens sångerskor är madamé Judic.
Porte-S:t-Martin (vid Boulevard S:t Martin) uppfördes 1781
och bar då namnet »Folkets Opera». Sin första glansperiod hade
teatern under den romantiska tid, då den uppförde så berömda
pjeser som Marino Falieri af Casimir Delavigne, Tour de Nes le
af den äldre Dumas och Lucrèce Borgia af Victor Hugo. Bland
skådespelare, som hafva förvärfvat sig ett
berömdt namn på denna scen, må nämnas
Frederick Eemaître, Bocage och
skådespelerskorna Dorval och Georges. Sin senaste
glansperiod har Porte-S:t-Martin haft, sedan
den äldre Coquelin öfvertog teatern och på
den spelade Edmond de Rostands versifierade
komedi Cyrano de Bérgerac. Komedien, som
har namn efter sin hjälte, den berömde
duel-lanten från Gascogne, har i hög grad slagit
an på de förmögnare klasserna i Paris, som
för ögonblicket tyckas hafva tröttnat på
naturalismen på scenen. Cyrano de
Bergerac, som är en fint genomarbetad
teater-pjes, har gifvit Coquelin en roll, hvari han Baron i »Lilla helgonet»,
lyst med sin allenastående förmåga att
deklamera vers. Pjesens 100 första aftnar inbragte teatern en
million francs.
När man erinrar sig, att Racine endast fick 600 francs för
Andromaque och att Corneilles högsta honorar var de 2,000 francs,
som han fick för Attila (det var för öfrigt Molière, som frikostigt
gaf honom dessa penningar), bör man kunna göra sig en
föreställning om de stora klassiska författarnes förtrytelse, när de nu
från sitt elyseum se, hvad den 30-årige Edmond de Rostand
förtjänar på en komedi i Paris.
Molière hade som författare 2 procent af inkomsten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
