Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otvifvelaktigt att gifva Rostand en inkomst af 7 till 800,000 francs.
Så kolossalt betalas den dramatiske författare, som träffar smaken
för ögonblicket.
Det skulle också vara af intresse att få veta hvad Coquelin
har förtjänt på denna pjes, som knappast hade gjort så stor
verkan utan hans mästerliga utförande af hufvudrollen. Men det är
svårare att uppgöra några beräkningar i fråga om skådespelaren.
Officiellt är Coquelin direktör för Porte-S:t-Martin, men i
verkligheten är han engagerad af direktörerna Constant och Floury,
som utom 500 francs pr afton betala till honom allt, som tages
in för de 3 främsta stolsraderna nere i salongen, samt 5 procent
af den återstående delen af dagens intäkter. När dessa poster
läggas tillsammans, blir skådespelarens inkomst för en afton
knappast mindre än författarens. Vid de af staten understödda scenerna
äro gagerna alltid lägre än vid privatteatrarna. Mounet Sullys
årliga gage är 80,000 francs, medan t. ex. Baron, den bästa
operettkomikern, årligen förtjänte 100,000 francs. Den högst aflönade
skådespelerskan är för närvarande Réjane, som har en årlig
mi-nimiinkomst af 300,000 francs.
Théåtre-Sarah-Bernhardt (vid Place de Chåtelet) tillhör staden
Paris, men den 16 januari 1899 hyrdes teatern ut till Sarah
Bern-hardt. Det är alltså på sin egen scen, som Phædras stora
fram-ställarinna nu visar sig i de paradroller, som Victorien Sardou
har skrifvit för henne sedan 1880, då hon lämnade Racine,
Corneille och Victor Hugo för att blifva ett resande vidunder. De
främmande åskådare, hvaraf publiken här till stor del består,
lockas dit mindre af repertoaren än af Sarahs världsberömda namn.
Och man måste ännu beundra den oerhörda kraft, hvarmed hon,
snart 60 år gammal, afton efter afton uppbär en stor roll på
scenen. Kameliadamen, som är hennes älsklingspjes, har hon diktat
om efter sitt eget hufvud. Duval, pjesens älskare, är maskerad
som Dumas fils. Misslyckas ett eller annat stycke för henne,
spelar hon på nytt Kameliadamen, som trots de oräkneliga gånger
den uppförts beständigt drager fullt hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
