Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ju högre en skådespelare stiger i konstnärligt hänseende, desto
mera sträfvar han efter att till sitt utseende likna en vanlig
borgare. Paristeatrarnas mest korrekta framställare af modärna
världsmän, Georges Noblet, är också i privatlifvet en världsman,
och Baillet, som har ärft Coquelins roller på Théâtre Français, är
i privatlifvet ansedd som typen för en fransk gentleman. Det
finnes konstnärer, som dekoreras och inbjudas i de bästa
sällskapskretsar. När de hafva nått en mognare ålder, draga de sig
tillbaka med en årlig inkomst, som tillförsäkrar dem den traditionella
villan med de gröna fönsterluckorna i Ville d’Avray.
Något annorlunda ställer sig förhållandet med
skådespelerskorna, som hvad de yngre angår äro så klent aflönade, att de
under kampen för sin dagliga utkomst tvingas in i förhållanden,
hvari beauté passe vertu. Förut var det i synnerhet operans och
balettens damer, som voro bekanta för sina lätta seder; nu är det
skådespelerskorna. Mellan kullisserna på en teater i Paris träffar
man förvånande många unga damer, som väcka uppseende genom
sin toalett och sina juveler. Men frågar man efter namnet på den
firade primadonnan, erfar man, att hon tills vidare blott har
för-värfvat sig ett smeknamn och att hennes officiella månatliga
inkomst är 125 francs.
Hvar och en som läser franska tidningar, finner i slutet af
juli en artikel, som har till rubrik: Au Conservatoire, och hvari
en genialisk journalist framställer en rad nedsättande
anmärkningar alldeles liknande dem, som året förut vid samma tid
framställdes i samma tidning mot musikkonservatoriet.
Men alldeles oberörda af dessa angrepp sitta vid Rue du
Faubourg-Poissonnière ett halft tjog gamla teaterprofessorer och
hålla examen med en oerhörd mängd unga människor af båda
könen. Antingen hafva dessa artistfrön bestämt sig för musik
och sång, och i så fall är det deras önskningars mål att en gång
få ett prix de Rome, eller ämna de gå teatervägen och drömma
då om att tillkämpa sig ett lauréat. Detta gör dem nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
