Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla torde hafva läst skildringar af studentlifvet på venstra
Seine-stranden. Mest bekant är väl Henri Murgers »Vagabondlif
i Paris» (Scènes de la vie de bohème), som dramatiserad gått öfver
alla scener i hela världen. Studentlifvet i våra dagar är dock
mindre poetiskt, än det var på fyrtiotalet, och, snabbt som tiden
ilar, räknas Henri Murgers verk redan till den litterära guldåldern.
La vie de bohème, som för en människoålder sedan ansågs som
ett lättsinnigt arbete, uppföres nu med den största högtidlighet på
Théâtre Français. Personerna bära borgarekonungadömets dräkter,
och de muntra och vemodiga bilder, som upprullas i pjesen, tyckas
ligga långt aflägset från realismen i våra dagars lif.
Det är dock ett bruk i Quartier Eatin, som har bibehållit sig
oförändradt under alla skiften: det fria äktenskapet mellan
studenten och grisetten. Den nybakade bachelierns första omsorg är
att finna en grisett, med hvilken han flyttar in i den lilla
möblerade våning, som han har hyrt vid Rue de Monge eller Avenue
des Gobelins. Den unga damen, som utan betänkande knyter
hymens band, är vanligen sömmerska, och hon tager sin ställning
på största allvar. Är studenten icke allt för fattig, köper han
henne en symaskin, och medan hennes »man» med mer eller
mindre framgång fördjupar sig i vetenskapen, arbetar hon flitigt
till deras gemensamma bästa. När studenten på aftonen kommer
hem från föreläsningarna, dukar hon hans bord, och sedan går
hon med honom på ett kafé. Ett par studenter, som äro från
samma stad, slå sig, hvar och en med sin hustru, ofta tillsammans
i en våning om tre rum. Sådana studenter kallas af sina
kamrater för Les sérieux (De allvarliga). De lefva i allt som verkliga
familjefäder och sköta sig väl.
Huru dessa studentäktenskap utveckla sig och huru svåra de
äro att bryta, ser man i ett oräkneligt antal franska romaner, från
Musset till Alphonse Daudet. Säkert är, att skilsmessan i många
fall är förfärligt bitter för båda parterna. Men så ingrodda äro
klassfördomarna i Frankrike, att det lika litet faller studenten som
grisetten in att legalisera förhållandet, äfven om detta skulle lända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
