Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarne i Paris af Erik Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att upplysa folket bekymrat sig om att studera dessa utländingar
på allvar. Inom den moderna litteraturen möta vi aldrig annat
än den banala clichén af amerikanarmiljardär, rysk bojar eller
äfventyrande »rästaquouére,» som kommer till Paris för att hölja
dess demimondäner med diamanter, spränga banker i spelklubbarne,
vräka sig på lyxrestauranterna och rulla i sin hyrvagn i allée des
Acacias. Om den arbetande, sträfvande utländingen, hvilken
skapar sig en regelbunden existens och bildar familj här i landet,
hvilken grupperar sig i dessa »kolonier», som blifva såsom små
stater i staten, har aldrig sagts ett ord; han är, litterärt sedt, totalt
ignorerad, trots en beaktansvärd insats i den materiella odlingen
(den han, mera mångfrestande, mindre konservativ än fransmannen,
bidrager att leda in på nya vägar) och en härur hänflytande
inverkan på seder och uppfattning.
Dock vore det, ej minst för fransmännen själfva, såsom en
belysning af deras eget état d’åme, af intresse att sätta in denne
utländing och observera honom mot den franska bakgrunden. I
hvad mån fängslas han och drages med i den franska åskådningen
och i hvad mån stötes han tillbaka därutaf? Där han sig
verkligen att älska det folk hvaribland han lefver, eller känner han
sig »trifvas i Paris» endast såsom i en ofantlig särdeles
perfek-tionerad förlustelselokal eller på grund af dess vackra
anläggningar, omväxlande gatulif och ogenerade förhållanden? Hvilka
franska karaktärsdrag tilltala och hvilka misshaga honom ? Genom
hvilken evolution har han i mer eller mindre grad blifvit
för-franskad? Eller låter han sig alls »förfranskas»?
Dylika psykologiska studier ligga ej inom ramen för denna
uppsats, i hvilken vi söka teckna koloniens yttre konturer. Några
generella anmärkningar blott, förestafvade af tolf års erfarenhet,
men hvilka helt och hållet må stå för vår egen räkning, och dem
kanske andra parisiska skandinaver äro långt ifrån att dela.
Framför allt frapperar då de flesta svenskars obenägenhet för
assimilation med det stora franska elementet, deras utpräglade
böjelse att sluta sig samman inom kolonien. Det öfvervägande fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
