Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 CHRISTLIG CHBRÖNIKA.
Ni kan säga, att det är endast dålig poesi hos Shelley, då han
skrifver:
"Den vördnadsvärda skuggan af någon osynlig magt, sväf-
var, ehuru osynlig bland oss.”
Men det finnes naturer, som icke alls äro poetiska eller
drömmande, utan endast enkla och naturliga, hvilka i ögonblick
af andling lyftning äro medvetna om en närvaro, som icke är af
denna verlden. Detta, som är ett erfarenhetsrön, har dock icke
någon betydelse för dem, hvilka ej haft den erfarenheten. Jag
vill derför nu icke låta mig beherskas utaf ett blott känslosvall,
utan betrakta frågan med endast det kalla förnuftets hjelp.
Föreställningen om Gud är i verkligheten den högsta och
mest vördnadsbjudande, som kan intränga nti menniskans själ.
Densammas storhet öfverväldigar oss till den grad, att det synes
vara omöjligt, att ett sådant väsende kan existera. Men om det
är svårt att fatta oändligheten, så är det ännu svårare att er-
hålla någon begriplig förklaring beträffande tingens nuvarande
ordning, så vida man icke medgifver tillvaron at en förnuftig
alltings skapare och uppehållare. Då Copernicus öfverfor sky-
arna med sitt teleskop, spårade han Guds finger i hvarje himla-
kropparnes rörelse. Då under Napoleons tåg till Egypten de
honom följaktige franske vetenskapsmännen påstodo, att det ej
fanns någon Gud, försmådde han att gifva annat svar än att
peka upp mot stjernorna samt fråga: "hvem skapade alla dessa?”
Detta är den första samt sista frågan. Ju längre vi gå, desto
mera nödgas vi komma till en slutsats. Ingen, som någonsin
studerade naturen, hyste en mera enkel och ren åstundan att
lära känna sanningen, är Agassis, och likväl, ju mer han for-
skade, desto mer häpnade han öfver att ständigt befinna sig an-
sigte mot ansigte med själens uppenbarelser.
Ni säger, att detta "är en stor gåta,” dermed, menande, att
det är en sak, angående hvilken vi ej veta något. Visserligen,
det är en gåta. Men tror Ni eder kunna undvika denna genom
att förneka Guds tillvaro? Ni endast utbyter den ena gåtan
mot den andra. Den största af alla gåtor är icke den, att Gud
finnes till, utan att vi finnas till. Här äro vi, men huruledes
hafva vi kommit hit? Vi blicka tillbaka till våra förfäder men
detta minskar ingalunda svårigheten, det endast skjuter densam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
