Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De troendes död en sömn.
Hvad trodde de första kristna i den frågan?
Af Karl Palmberg.
ID ett besök i Roms katakomber eller i det s. k. kristna
museet vid laterankyrkan — der en mängd inskrifter,
stenar med små bilder, sarkofager m. fl. minnesmärken
ån de första kristnas grafvar i katakomberna förvaras — blir
man snart öfvertygad om, huru skilda från tanken på död de
troendes sinnen då hafva varit. Hos de första kristna, så heligt
enfaldiga, rådde ingen förställning, och sålunda måste de bilder
och inskrifter, som från deras tid bevarats åt oss, vara ett troget
uttryck för den tro de hyste. Bärskildt måste de bilder och
inskrifter man hämtat från deras grafvar vara ett troget uttryck
för deras tro om döden och om uppståndelsen.
Hvarom tala då dessa bilder och inskrifter? Jo endast om
lif; om död gifves knapt en antydan.
Se här några exempel på de oftast groft inristade bilderna.
Der står Kristus vid Lazari graf; Lazarus är redan lefvande och
träder fram ur grafven. Der Jonas, af fisken uppkastad på
stranden. Der Daniel bland lejonen. Der den gode herden,
bärande ett lam på sina skuldror. Der en vinstock, skjutande
friska skott. Der en Mose, framkallande vatten ur klippan. Der
säd, skjutande upp ur jorden. Kort sagdt, allt tyder på lif, intet
å död.
P Likaså med inskrifterna. På nutidens grafvårdar läser man
först något om den dödes födelse, så om hans död. Icke så på
minnesstenarne vid de första kristnas grafkamrar. Der heter
det: Han har gått hem till Gud (så och så gammal); han hvilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
