Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan väg och Christinehamn skulle, i stället för att
såsom nu höja sig, ohjelpligen sjunkit. För att ytterligare
lätta utskeppningen från staden har hamnen derstädes
blifvit utvidgad och ån derutanför uppmuddrad, hvilket
arbete intill 1858 medtagit 48,000 r:dr r:mt. Under
dessa stora utgifter har man icke glömt att genom en
vattenledning, hvilken har 3,000 alnars längd, förse
staden med ganska ymnigt och välsmakande källvatten, som
å södra delen af stadens torg uppväller under några
lummiga träd. Denna anläggning, hvilken är med
skicklighet och besparing utförd, har kostat blott 2,000 r:dr
r:mt. Ny prestgård, som 1857 byggdes i staden,
medtog 15,000, och nytt skolhus, hvilket å en ganska
passande tomtplats påbörjades 1859, skall detta år
fullbordas och kosta inemot 25,000 r:dr. Det väcker
billigtvis förundran, att Christinehamns lilla stad och föga
bemedlade landtförsamling under så stora och kostsamma
företag vågat och mäktat uppföra en kyrka, hvilken är
ibland de ansenligaste, som i senare tid uppstått i
Sverge och som kostat genom felaktig ledning långt
mer än man på förhand kunnat derför påräkna.
En ritning, hvilken konduktören J. F. Åbom
författat till en ny kyrka i Christinehamn, blef med några
kongl. öfverintendentsembetets rättelser den 2 April
1845 fastställd. Kyrkan skulle enligt denna ritning
bestå af ett ganska stort långhus med ett fyrkantigt torn
i vester och en sakristia i öster. Byggnaden skulle på
vanligt sätt uppföras af sten, men den inre betäckningen
bestå af trähvalf, som hvilade på träkolonner. En
öfverbyggnad af trä med fristående kolonner skulle å tornet
uppföras. Då församlingarne af flera skäl ansågo kyrkan
blifva föga ändamålsenlig och prydlig i jemförelse med
den kostnadssumma, hvilken derför uppgifvits, nämligen
49,795 r:dr b:ko, så uppgjorde länsbyggmästaren C.
Salin en ny ritning i Grekisk korsform, som var hållen
i modernt manér. Enär den byggnadsdirektion, hvilken
blifvit utsedd af församlingarna, fann sig obelåten med
en korsbyggnad, hvari en stor del af åhörarna ej kunde
se presten vid altartjensten och föga höra honom under
predikan, så önskade den få en passande byggnadsplan
af professor C. G. Brunius. Biskopen C. A. Agardh,
den ende deruppe, som kände bemälde professor, blef
derföre af byggnadsdirektionen anmodad att härom
tillskrifva honom. För frågans närmare belysning fick
Brunius sig tillsända så väl Åboms som Salins
ritningar med dithörande kostnadsförslag samt vederbörandes
tankar derom. Då Brunius redan den tiden uppgjort
många ritningar till iståndsättning och utvidgning af
gamla och uppförande af nya kyrkor, och alla dessa
försök dels blifvit litet ändrade dels blott omritade med
åtecknande af andra författarenamn, innan de genomgått
kongl. öfverintendentsembetets granskning, så ansåg han
sitt tillgörande i detta ärende betänkligt, emedan en
sådan åtgärd troligtvis skulle mindre väl upptagas och
emedan samma byggnadsfråga var afgjord. Men på en
ytterligare uppmaning af bemälde biskop och en
enhällig skrifvelse af byggnadsdirektionen ansåg sig Brunius
böra uppgöra en byggnadsplan, ehvad afseende den
möjligtvis kunde vinna. Denna byggnadsplan, hvilken
insändes den 23 Augusti 1846, utgjordes af ett treskeppigt
långhus, som i vester omfattade två fyrkantiga torn och
i öster förenade sig med en tvåskeppig tvärbyggnad,
hvilken öppnade sig på midten af östra sidan till ett
fyrkantigt kor med tresidig altarvägg. Kostnaden
härför beräknades till 62,070 r:dr 40 sk. b:ko.
Då alla, som intresserade sig för en blifvande kyrka,
fått tillfälle att taga noggrann kännedom om Brunii
ritning samt betänkande och kostnadsförslag, så fattades af
församlingarna å sockenstämma den 20 September
nyssnämnda år enhälligt beslut att i öfverensstämmelse
dermed uppföra ny kyrka. En underdånig ansökan till
vinnande af nådigt tillstånd härtill remitterades till
kongl. öfverintendentsembetet, som deröfver infordrade
professor C. G. Bloms betänkande. Han föreslog några
förändringar i ritningen och ansåg kostnadsberäkningen
böra höjas med 5,894 r:dr 16 sk. b:ko.
Öfverintendentsembetet, som i skrifvelse af den 8 December samma
år instämde i Bloms anmärkningar, förklarade det vara
ett oundvikligt vilkor för kyrkobyggnadens prydlighet och
ändamålsenlighet, att ritningen i öfverensstämmelse
dermed förändrades. Sedan konungens befallningshafvande
häröfver infordrat församlingarnes yttrande, hölls den 17
Januari 1847 sockenstämma. Efter byggnadsplanens
framläggande och handlingarnas uppläsande uppsteg
borgmästaren E. Wahlund och muntligen anförde till
protokollet bland annat följande:
”Professor Bloms embetsmemorial af den 8
December 1846 visar påtagligen, att man med misshag sett
det församlingarne, obelåtna med den af Åbom uppgjorda
och af öfverintendentsembetet godkända ritning till ny
kyrkobyggnad härstädes, anmodat professor Brunius
uppgöra en annan ritning för detta ändamål, samt att man
äfven med obenägenhet ansett sistbemälde professors
yttrade allmänna reflexioner i afseende på det inom vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
