Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äskade yttrande, angående anmärkningarna öfver den nya
tilltänkta kyrkans ritningar och kostnadsförslag”
[1].
Sedan kongl. öfverintendentsembetet fått en
dylik förklaring af församlingarna, fann detsamrma sig böra
i underdånighet tillstyrka nybyggnadens inställande och
den gamla kyrkans iståndsättande. Vid föredragning af
detta mål täcktes Kongl. Maj:t 1847 förklara, att, ehuru
genom de af öfverintendentsembetet föreslagna
ändringar i professor Brunii ritning, de anmärkta och med den
ifrågavarande byggnadsarten i allmänhet förenade
olägenheter synas kunna förminskas, samt kyrkan äfven vinna
i yttre prydlighet, men likväl såmedelst jemväl skulle
uppkomma en icke ringa tillökning i den beräknade
högst betydliga byggnadskostnaden, utan att
olägenheterna det oaktadt fullkomligt undanrödjas, samt
församlingarne icke velat en sådan ytterligare kostnad
vidkännas, Kongl. Maj:t, enär förberörde ritning i allt fall
äger företräde framför den af konduktören Åbom
författade ritningen, fann godt, i öfverensstämmelse med
församlingarnes yttrade önskan, professor Brunii ritning
oförändrad fastställa, till följd hvaraf den under den 2
April 1845 stadfästade ritning upphör att till
efterrättelse vara gällande, församlingarne öppet lemnadt att,
i händelse under byggnadsarbetets fortgång, skäl skulle
förekomma att, till vinnande af kyrkobyggnadens större
ändamålsenlighet, afvika från den nu fastställda
byggnadsplanen, då till Kongl. Maj:te nådiga pröfning, sådan
önskad förändring i underdånighet anmäla [2].
Den gamla kyrkans läge på en temligen hög och
ganska brant brädd af Warnums å var i anseende till
jordmånens osäkra beskaffenhet och bristande utrymme
ej tjenlig för en ny helgedom med vidspända takhvalf.
Till följd häraf inköptes för detta ändamål en ny
byggnadsplats, som utgjordes af lera och hade derunder
klappersten på ojemn bergbotten. Då jordmånen i
Christinehamn och dess omgifning består af en mycket fin lera,
hvilken lätt genomdränkes af vatten och dymedelst
förlorar en stor del af sin bärighet, måste noga tillses, att
grundläggningar för stora stenbyggnader med
skicklighet verkställas. Ett stort stenhus, som för ett halft
sekel tillbaka uppfördes i staden på en slät tomtplats mer
än 100 alnar från ån, har sjunkit öfver 2 fot, och
några nyare magasin, byggda jemte hamnen, ha
sammanstörtat. Till följd häraf gaf Brunius noga underrättelser,
huru grundgräfning och grundläggning för den nya
kyrkan borde verkställas. Han visade, huru härmed borde
tillgå, på det att den blifvande hvalfbyggnaden allt
framgent måtte äga bestånd, och onödiga kostnader derför
undvikas. För att ytterligare i afseende på detta
maktpåliggande arbete af Brunius inhämta upplysningar, fick
verkställaren nedresa till Lund. Således kunde det
tyckas, att grundgräfningen och grundläggningen bort
isynnerhet å en så beskaffad plats kunna med full säkerhet och
nödig besparing verkställas.
Detta arbete, hvarmed en betydlig styrka
sysselsattes 1847, 1848, 1849 och 1853, har visserligen fått
all behöflig fasthet, men det har deremot medtagit en
mångdubbelt större kostnad än det skäligen bort med
sakkunnig ledning erfordra. Man använde mycket arbete
med utgräfning af hela den jordrymd, hvilken
grundvalarna skulle intaga. Denna jordrymd fick enligt bergets
olika sänkningar under jordytan från 12 till 24 fots
djup, och klapperstenen under leran kunde med stor
möda uppbrytas. Då på detta sätt en ganska stor och
djup damm tillkommit, så användes mycken kostnad på
bortskaffande af den uppgräfda jordmassan. Efter detta
dryga arbetes utförande fingo ynglingar under den följande
vintern roa sig med skridskoåkning å denna stora damm.
Våren derpå måste mycken tid användas med
utpumpning af denna damm, innan grundläggningen kunde
börjas. Grundvalarne fingo i medeltal 20 fot i djup och
12 i bottenbredd. Att hela tomten icke bort
utgräfvas, isynnerhet till ett sådant djup, inser enhvar, eom
har något begrepp om dylika arbetens utförande. Om
man rätt betett sig, hade all utpumpning varit obehöflig
samt först bortforsling af den stora jordmassan och sedan
återforsling af största delen af densamma till fyllning
emellan och omkring grundvalarne ej ifrågakommit. Ehuru
platsen är mycket högländ, höjdes grundmurarne 3 fot
öfver jordytan. På grundvalarna lades en sockel af
huggen gråsten. Ehuru denna sockel, 2¼ fot hög, borde
enligt ritningen ingå i omgifningsmurarnas både yttre
och inre höjd, höllos desamma så mycket högre, att fyra
trappsteg derutanför blefvo nödvändiga i anseende till
golfläggningens höjning. Det väcker förundran, att de
byggnadsskyldige ej blifvit rentaf utledsnade på detta
utomordentligt dyra och fleråriga arbete. Det vissa är, att de
tvenne, som haft ledningen deröfver, drogo sig tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
