Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blott hålla 4 fot i ena och 5 i andra sidan. Pelarne
äro sådana, att de ingalunda kunnat med framtida
säkerhet göras smalare. Sträckmurarne derpå äro blott 3½
fot tjocka, och de förtunnas dessutom af stora
nischfördjupningar, hvadan desamme ej skulle utan förstärkande
pilastrar motstå påtryckningen af det höga mellanskeppets
stora takhvalf. Öfverintendentsembetet påstår, att
hufvudfaçadens mellandel blifvit öfverlastad med ornamenter.
Detta förmenande måste högligen bestridas. Tvärtom
hade det varit ett verkligt fel, om hufvudfaçaden ej
blifvit framför sidofaçaderna genom prydnader utmärkt.
Såsom ojäfaktiga bevis härpå vilja vi endast åberopa de
mest fulländade kyrkor, som under medeltiden uppstått.
Att ornamenterne äro och måste vara till beredande af
full harmoni likartade, ligger i sakens natur, och sådana
förhållanden ses å forntidens skönaste helgedomar, hvilka
blifvit uppförda af huggen sten; exempel, som ännu mer
gälla för kyrkor af vanlig tegelsten. Härtill kommer,
det man egentligen under den kyrkliga byggnadskonstens
djupa förfall förleddes af fåkunnigt effektsökeri att allt
mer och mer använda olikartade ornamenter, och föga
påaktade, om de lånades från skiljaktiga byggnadsarter.
Då öfverintendentsembetet ansåg, att förändringar i
ritningen voro oundgängligen nödvändiga, i händelse den
skulle verkställas, och att i annat fall den gamla kyrkan
skulle bibehållas, så hade väl, såsom det tyckes,
antagligare skäl än de ofvan granskade bort anföras till
rättfärdigande af en dylik mening.
För att icke missförstås i denna förklaring anse vi
oss böra dertill göra följande tillägg: Vi vilja icke och
kunna icke tro, att öfverintendentsembetet med
»uppförande af sträfpelare öfver sidoskeppens hvalf emot
hvalfven öfver mellanskeppet» menat, det skråa murstöd å de
förras skiljebågar mot det senares sträckmurar borde
anbringas. Vi ha visserligen funnit, att dylika murstöd,
som på ett ganska äfventyrligt sätt belasta sidoskeppens
takhvalf och således utan säker bärning föga stödja
mellanskeppets sträckmurar, blifvit, sedan förmågan att
ombygga svaga spännbågar gått förlorad, på några gamla
kyrkor uppdragna. Enhvar, som har något begrepp om
kyrklig byggnadskonst, känner, att dylika murstöd lofva
en ganska opålitlig nödhjelp och att desamma äro i
högsta grad stilvidriga. Vi ha funnit, att ledaren af
kyrkobyggnaden i Christinehamn 1854 gjort början med
anbringande af slika murstöd å de misslyckade profhvalf,
som han inslagit och som måst nedrifvas. I afseende
på detta beteende tyckes en omständlig tillrättavisning
vara alldeles obehöflig. Vi vilja endast nämna, att
emellan skalden och byggmästaren råder i flere afseenden
mycken likhet. Båda idka högre konst, hvilken ingalunda
grundar sig på tycke och smak utan på vetenskapligt
studium, klar uppfattning och moget begrundande, såvida
någondera skall höja sig öfver en alldaglig medelmåtta.
Det torde således tillåtas oss att, i afseende på
ofvanberörda förslag till anbringande af murstöd öfver
sidoskeppens takhvalf mot mellanskeppets sträckmurar, anföra
Horatii träffande inledning till sin ryktbara skaldelära:
Humano capiti cervicem pictor equinam
Jungere si velit, et varias inducere plumas,
Undique collatis membris, ut turpiter atrum
Desinat in piscem mulier formosa superne:
Spectatum admissi risum teneatis amici?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
