Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Spurgeon såsom predikant af Prof. och Teol. Dr. T. H. Pattison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Waterbeach, ja, hellre mycket mera så. Den ovanliga hyllning
han vann af folket dref honom ännu närmare Gud. Han
vågade aldrig lita på sig sjelf, utan han höll sig alltid
under skuggan af Kristi kors.
Det kan icke heller förnekas, att hans bestämda och
fasta religiösa åskådning hade mycken andel uti att han
undgick skeppsbrott. Han leddes genom den att
förödmjuka sig inför Gud i det djupa medvetandet att han var
ett intet, och att gifva honom all äran. Denna hans
åskådning af läran hindrade honom ifrån att någonsin tänka
eller tala förringande om synden, och den tände hos honom
en allt öfverväldigande förnöjelse i Guds öfverhöghet och i
hans bestämmelse af allt efter sin viljas goda behag. Den
beherrskade hela hans förstånd och sedliga natur till den
grad att den framstod lika mycket i hans tillfälliga samtal
som i hans offentliga predikningar. Den gaf färg och
fullhet åt hans tankar och ord och inverkade till och med på
hans tonfall. Den bidrog äfven att ställa Gud lefvande
framför honom då han uppsände sina brinnande böner.
Vid Pastors Collegets nyss hållna årskonferens, till hvilken
hans förra elever allmänt samlades, uttalade han starkare
ogillande än vanligt öfver den läroriktning några af hans
bröder bland predikanterna anslutit sig till, och förklarade
på samma gång att han sjelf fasthöll lika oryggligt som
någonsin de gamla bepröfvade lärorna.
Många böner uppstiga i denna stund för honom.
Kanske de flesta af dem äro af det innehållet, att ytterligare
femtio sådana år må skänkas denne århundradets störste
predikant. Hvad mig sjelf beträffar vill jag hellre bedja,
att hans predikoverksamhet, som är så dyr för många
utöfver hela verlden, icke för ett enda ögonblick må
öfverlefva den stund, då den upphör att vara trogen de
läroåskådningar, som äro ofantligt mycket dyrbarare för
predikantens hjerta än t. o. m. sjelfva lifvet.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
