Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Spurgeon såsom menniska af Teol. Dr. Armitage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅSOM MENNISKA.
137
sionsstation i Ipswiclidistriktet. En af distriktets resande
predikanter, Robert Eaglen, om hvilken Spurgeon säger
att han var blek som döden och utmerglad som ett skelett,
predikade i detta kapell Söndagen den 15 December 1850.
Det var mycket kallt den dagen och svåra snöstormar
rasade, så att unge Spurgeon icke kunde gå till sin egen
kyrka, utan gick ned för en smal gata till det lilla kapellet. •
Han säger sjelf derom:
"Jag var vid denna tid så eländig, att jag knappast
kunde göra någonting. Mitt hjerta var alldeles
sönderkrossade Under sex månader hade jag bedit af hela mitt
hjerta under djup ångest, men aldrig erfarit någon
bönhörelse. Jag beslöt att besöka hvarje kyrka och kapell i den
stad der jag bodde for att få veta frälsningens väg. Jag
kände mig villig att göra hvad som helst, blott Gud ville
förlåta mig mina synder. Jag besökte nu de olika kyrkorna
och kapellen, och ehuru jag högaktar de män som
inne-hafva dessa talarestolar nu liksom dem hvilka innehade
dem då, nödgas jag säga, att jag aldrig hörde dem predika
ett fullt evangelium.–-Slutligen kom jag en snöig
dag att gå nedför en obemärkt gata och fann der inne på
en gård ett litet kapell. Jag sökte upp platsen för att få
höra Guds ord, men jag kände icke denna gata. Kapellet
tillhörde primitiv-metodisterna. Jag hade hört många
berätta om dessa menniskor att de sjöngo så högt att man
fick hufvudvärk genom att höra dem, men derom
bekymrades jag icke. Jag Önskade hora huru jag skulle kunna
blifva frälst, och om de då vållade mig än så mycken
hufvudvärk, så brydde jag mig icke derom. Jag satte mig ned
på en bänk och andaktsofningarna börjades, men någon
predikant fanns icke tillstädes. Slutligen uppträdde en
mycket tarflig man på plattformen. Han öppnade bibeln
och läste de orden: "Sen på mig, så värden I frälste, alla
verldens ändar!" Derefter riktade han sina ögon på mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
