Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 12. Spurgeon såsom jag såg honom af Dr. W. E Hatcher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TOLFTE KAPITLET.
Spurgeon såsom jag såg honom.
Då jag sällskapade roed Spurgeon, fägnade det mig
mer än en gång högligen att se, med hvilken vördnad och
takt han alltid bemöttes. Det var ingenting som tydde på
en stormande hyllning. Hans närvaro tycktes beherrska
alla, och enhvar egnade honom en högaktning som
gränsade till dyrkan. Jag åkte tillsammans med honom en
Söondag, och då vagnen rullade öfver Claphamvägen,
syntes hans folk, som i svärmar betäckte vägen,
instinktmessigt stanna, och det minsta tecken att han kände dem
gjorde dem outsägligt lyckliga. Jag skall aldrig glömma,
med hvilken innerlig välvilja han helsade på dem. Jag
gjorde honom sällskap på flera resor och följde honom på
många besök i hemmen. Öfverallt mottogs han med den
mest vördnadsfulla uppmärksamhet. Jag förstod i sanning,
att han ibland kände sig omedvetet besvärad af sådana
hedersbetygelser. Han var okonstlad som ett barn och
begärde ej att blifva firad som stor.
Utan att vara ohöflig, umgicks jag dock fullkomligt
fritt med honom, på ett enkelt och rättframt sätt; motsade
honom, motsatte mig hans uttalade omdömen, besvarade
hans qvicka infall så godt jag kunde samt behandlade
honom, såsom jag skulle behandlat många af mina mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:38:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/chspurgeon/0211.html
