Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 • BLAND SVENSKAR OCH YANKEES.
tid jag vistades i S:t Paul gafs ej mer än en enda
svensk teaterföreställning och denna af ett resande
sällskap, bestående af två verkliga konstnärer, en
aktör och en aktris från Sverige, och åtskilliga
mer eller mindre dilettantmässiga hyrda amatörer
från Chicago. Sällskapet uppförde på den stora
och vackra festsalen »Märket Hall» ingenting mer
eller mindre än »Vermländingarne». Om spelet
och sången vill jag blott anmärka, att god vilja
inte saknades att återgifva det gamla välkända
folkskådespelet i sin rätta milieu, och om också
inte krafterna alltid räckte till, var dock det hela
för den, soin ej hade alltför färskt minne af kongl,
operans i Stockholm prestationer af samma pjes,
ganska njutbart. Men publiken! Den var vida
omöjligare än vare sig sången eller
Chicagoamatörernas värmländska. Den stampade och väsnades,
så att man hade svårt att uppfatta, hvad som
sades, och midt under de mest gripande scenerna
stördes man af gapskratt. Den bekanta scenen,
då Anna stiger ur båten och sjunger sin djupt
vemodiga afskedssång, hälsades af ett ihållande
fån-grin, hvars motiv jag för min del, trots utveckladt
sinne för det komiska, hade mycket svårt att finna.
Af allt det fint poetiska i »Vermländingarne»
tycktes denna publik icke uppfatta mycket.
Jag tror att hvarje försök att bjuda svenskarna
i västern dramatisk eller lyrisk konst skall
fullständigt misslyckas. Då icke ens en pjes af så
folklig karakter som »Vermländingarne» ligger inom
deras fattningssfer, hur skall man då länka sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
