Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN TITT IN I RÄFIIÅLAN. 105
Sagdt och gjordt. Vi gjorde sällskap till
Scandia House och jag fick verkligen en middag,
så pass utsökt man kan få den i ett land, där de
kulinariska begreppen äro så förvända. Mrs
Johnson var med vid bordet — en sällsynt utmärkelse,
ty den gamle gnidaren presenterade ej gärna sin
unga vackra fru för sina vänner — och visade
sig vara den älskvärdaste värdinna. Jag kunde
ej låta bli att undra i mitt stilla sinne, hur denna
förtjusande kvinna råkat fastna i saloonägarens garn.
Hon var, så vidt jag då kunde uppfatta, en bildad
och fin dam och visade prof på god takt, som
förde tanken tillbaka till förhållandena i gamla
Sverige. Värden själf var vid det bästa humör.
Strax efter middagen försvann han och lämnade
mig ensam med mrs Johnson.
Vi gjorde oss icke brådt om, utan sutto länge
kvar vid våra kaffekoppar och pratade. Min
värdinnas sätt undergick en märkbar förändring, så
snart hennes man gått. Hon hade förut varit
reserverad, nu blef hon vänligheten och
öppenhjärtligheten själf. Samtalet kom af sig själft in i
den strömfåra, det så gärna går i, då landsmän
träffas i främmande land: vi talade om Sverige och
gjorde jämförelser mellan det gamla landet och
det nya. Hon talade med synbar rörelse om sitt
barndomshem, och ehuru hon icke nämnde, under
hvilka yttre förhållanden hon lefvat, förstod jag
genast, att hon var af god familj och fått en vårdad
uppfostran. Ingenting är lättare, än att se, hvilken
samhällsställning en svensk-amerikan haft, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
