Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 • BLAND SVENSKAR OCH YANKEES.
En kväll kom hon mig emellertid oväntadt till
mötes på halfva vägen. Vi hade bevistat ett
good-templarmöte, vid hvilket en ung man med stor
talang deklamerat ett stycke af Snoilsky, den
bekanta gripande dikten: »En sovereign». Det var
rätt sent, då jag ledsagade mrs Johnson hem (Nanny
var denna gång litet krasslig) från logen. På vägen
föll samtalet helt naturligt på aftonens clou, det
nämnda deklamationsnumret. Jag gjorde den
anmärkningen, att våra vänner goodtemplarna för
en gång visat sig kunna uppfatta ett fint stycke.
»En sovereign» hade nämligen slagit an ofantligt.
»Vet ni hvarför,» svarade hon. »Jo, därför,
att det stycket inte är något vanligt fantasifoster,
utan gripet ur rama verkligheten. Det skildrar i
bjärta färger kampen för lifvet, och ni må tro, att
det är något, som folket här känner godt igen.
Å, om ni visste hur förfärligt bitter kampen för
lifvet är!»
Jag försäkrade naturligtvis, att jag visste det
mycket väl, men hon afbröt mig otåligt med, att
jag omöjligt kunde, veta det. Alla unga män,
menade hon, som varit ute litet i världen, trodde, att
de pröfvat lifvets svårigheter, men hvad de erfarit
var vanligtvis blott en barnlek. Hemma i Sverige
gick lifvet för de flesta sin gilla gång. Den, som
var född till arbetare, gick på med det och
längtade inte efter något bättre, som han icke kände.
Den åter, som var född i god samhällsställning,
behöfde aldrig riskera att komma ned bland arbetarna,
om han skötte sig något så när ordentligt. Annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
