Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordiska folkslagen hafwa i fordna tider
warit en stam för många andra: De hafwa
fylt sit Land med Inbyggare, och ricktat andras
med öfwerskåttet. Sweriges luft-strek, ehuru
det af Söderlänningar anses för omildt, är
likwäl intet allenast af wanan, som Seneca
mente oss drägeligit, utan befriar äfwen sina
Inbyggare från många smittosamma sjukdomar,
som andra äro underkastade, gör folket
fruktsamt, och härdar barnens natur från waggan.
Den folk-ödande Pesten har nu på mer än 50
år lemnat wår Nord obesökt: Farsoter gå
sällan, och äro ändock drägeliga.
Et lyckeligit Tide-hwarf har heller intet
spart at göra Fosterlandet sält. Wi tälje
öfwer 40 år sedan Swerige slap en swår
Grannes härjande, och ehuru wi sedan twå gångor
stält oss i gewär, intet utan dryg känning, är
dock förlusten af dem som någondera gången
stupat för fiendens brynja ej så betydande. Wår
återwundna frihet är med detta Freds-lugn
nästan jämn-årig. Gagnande Wetenskaper
hafwa njutit skygd, wunnit anseende, och til hela
Europas förundran stigit til den högd, at
wåra Lärda rykt oköfta, och i följe deraf
owälduga Lagrar utur andras händer, och banat up
Lärdoms-wägar, dem andra skatta sig lyckliga
at hinna följa.
Slögder äro updrefne hos oss med dryga
förlag på pengar och folk, och Wärkstädernas
antal är märkeligen ökt. Wi se uti wåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
