Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M ) o ( M , 5 7
M m aldra kanbarast ar detta twäng för
ivart tjenstefolk. At gifta sig för dem är, at
med det samma blifwa uflingar. Mannen kan
andteligen fa någon tjenst, om
hustru och barn, men dä
för dem. Hans lön
lämuq
ingen föda
för honom
stöta hans
arma egn
D e hafroa likwal beflutit, at upofra alla
sina kröps krafter til sit Fäderneslands ryckt,
ärv i sin fattigdom williga, at förse det ännu
med arbetare i framtiden, och således de aldra-
nymgaste Medborgare, som kunna önffas; men
för alt detta är ingen belöning dem wihare, än
käppen och säcken, och hwar mans förebråelse
huru tokugt deras gifte wore. Aro dcha up-
muntringar til giftermål? Nej. Förr an han
dma gör griper han til alla andra mwägar,
som kunna wara möjeliga.
Han ^ ser först sig om efter nägot Bonde-
Hemman, som twingas af folk-brist, at der
kunna blifwa Mäg: Nar det lyckas, är han för
Riket i behåll, men annars tager han sig före
nägot orad; Mängen wättrar sig uti de stygga-
ste laster, dem antingen ingen, eller olosiig folk-
ökning åtföljer: Han nöter sina dagar i förtwis-
lan och sinnes oro, och när haiv föreställer sig
huru tunga hans gra har måste blifwa honom
i armod och förackt, och huru langa hans alder-
doms-dagar, da ingen mer wil warda honom,
afbryter han ofta fadana bekymmer, med be–
D at i tid fiy för sin olycka.
D 5 Sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
