Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru något förbryllad af detta handgripliga sätt att
göra en tjenst, var dock Cinq-Mars icke missnöjd att på detta
sätt slippa från saken, sedan han fått tid att besinna de
olägenheter han kunde råka ut för, om han blefve igenkänd,
sedan han slagit domstolens ordförande, hvilken till denna
befattning blifvit utsedd af sjelfva kardinalen, som skulle
föreställa honom för konungen. Han märkte äfven att han
samlat omkring sig en hop af folkets drägg, och då han blygdes
att befinna sig i dylikt sällskap, följde han sin gamle
tjenare utan motsägelse, och fann verkligen de trenne andra
tjenarne, som afbidade hans ankomst. Oaktadt blåsten och
regnet steg han till häst och befann sig snart på stora
landsvägen med sin betäckning, emedan han ridit i sporrstreck,
för att icke blifva eftersatt.
Men väl utkommen utom staden, måste han sakta
farten, emedan vägen rar alldeles uppblött af det starka
regnet och vattnet forssade i de djupa hjulspåren. Eegnet
fortfor att nedströmma och hans kappa var nästan genomblöt,
då han kände ett ännu tjockare plagg kastas Öfver sina axlar.
Det var åter hans gamle tjenare, som på detta sätt ytterligare
ådagalade sin moderliga omsorg.
«Nå, Grandchamp, nu då vi lyckligt och väl sluppit ifrån
det der krakelet, kan du berätta mig huru du hade kommit
dit, ehuru jag befallt dig vänta mig hos abbén.«
«Böfveln, herre,« svarade han med knötande ton, «tror
ni att jag lyder er mera än herr marskalken? När min salig
herre hade befallt mig blifva hemma i tältet, men ändå fick
se mig bakom sig i krutröken, blef han icke missnöjd,
emedan han hade en handhäst i beredskap då hans ridhäst blef
skjuten, och bannade mig icke, förrän vid närmare
eftersinnande. Men det är sant, att jag under de fyratio år jag
tjenade honom, icke såg honom företaga sådana saker, som ni
gjort på de få dagar jäg följt med er. Ack!« tillade han,
suckande, «början är god och om det fortfar på detta sättet,
lär jag få se hyggliga saker, efter hvad jag kan tycka på lagets
«Men vet du, Grandchamp, att dessa skurkar hade låtit
glödga krucifixet och att hvarje hederlig karl skulle blifvit
lika ursinnig som jag.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
