Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Det är han,« sade hans följeslagare enstämmigt; «den
andre slapp undan.«
Jakob drog sig baklänges till den rankiga brädväggen,
der han ställde sig insvept i kappan, som en björn, hvilken
stöder sig med ryggen mot ett träd, då han angripes af en
mängd hundar. Han ville skaffa sig besinningstid, och sade
derföre med grof, dof röst: — «Den förste, som tager ett steg
framom fyrfatet och denna flicka, är dödens man.«
Han drog dervid en lång dolk ur kappan. Houmain hade
emellertid fallit på knä bredvid flickan, hvars hufvud han
vände mot elden, som upplyste hennes ansigte; — ögonen
voro tillslutna.
«Ack, store Gud!« utbrast Laubardemont, som i
förskräckelsen glömde sig sjelf. «Åter Johanna!«
«Var lugn, he .. er.. erre,« sade Houmain, som försökte
att öppna de långa mörka ögonlocken och höll i hufvudet,
hvilket hängde som en våt linknippa; «va..ar lugn; blif icke
o .. ond, hon är riktigt död, ganska riktigt död.«
Jakob satte foten på liket, liksom på en vall, och i det
han med ett vildt leende lutade sig under Laubardemonts ansigte,
hviskade han: — «Låt mig gå i fred, så skall jag ej
blottställa dig, hofman; jag skall ej säga att hon var din
systerdotter och att jag är din son.«
Laubardemont hämtade sig, betraktade sitt folk, som
trängde sig fram med spända gevär, och, i det han tecknade
åt dem att draga sig tillbaka, svarade han med mycket låg
röst: — «Lemna mig fördraget, så skall du få gå.«
«Det sitter här i bältet; men om någon rör det, kallar
jag dig helt högt min far; och hvad skall då din herre säga?«
«Gif hit, så skall jag förlåta dig atc du lefver.«
«Låt mig gå, så skall jag förlåta dig, att du gifvit mig
lifvets
«Du är dig alltid lik, stråtröfvare!«
«Ja, lönnmördare.«
«Hvad angår dig en pojke, som stämplar ?« sade
domaren.
«Hvad angår dig en gubbe, som regerar?« svarade
sonen.
«Gif mig ditt papper; jag har svurit att skaffa det.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
