- Project Runeberg -  Cinq-mars, eller En sammansvärjning under Ludvig XIIIs regering /
297

(1864) Author: Alfred de Vigny
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Jag har utforskat hennes hjerta; hon är ännu mycket ung,
«och jag har anledning att tro, det hon skulle emottaga
kro«nan med mindre motvilja och smärta än ni torde föreställa er.

«För hennes skull har ni företagit ett krig, som med
«eld och svärd skall förhärja mitt sköna och älskade
Frank«rike. Jag bönfaller och besvär er att handla som en
äd«ling, i det ni löser hertiginnan af Mantua från de löften,
«hon tilläfventyrs gifvit er. Atergif på detta sätt lugn åt
«hennes själ och fred åt vårt älskade fosterland.

«Drottningen, som kastar sig för edra fötter, om så
fordras.

Anna.«

Cinq-Mars lade pistolen lugnt tillbaka på bordet; hans
första rörelse hade varit att vända mynningen emot sig sjelf;
likväl lade han bort mordvapnet, och i det han häftigt tog
en blyertspenna, skref han på baksidan af samma bref:
«Ers Majestät.

«Som Maria Gonzaga är min maka, kan hon ej blifva
«drottning i Polen förrän efter min död; jag dör.

Cinq-Mars.«

Och liksom han velat beröfva sig all möjlighet till vidare
eftersinnande, stack han brefvet häftigt i kurirens hand, idet han
med ursinnig röst sade: — «Till häst! till häst! om du
dröjer qvar ett ögonblick, är du dödens!«

Han såg honom rida bort, hvarefter han åter inträdde
i tältet. Sedan han blifvit ensam med sin vän, stod han en
stund blek och stirrande på golfvet, liksom en galning. Han
kände sig svindla.

«De Thou!« ropade han.

«Hvad vill ni min vän, min bästa vän? jag är hos er.
Ni uppförde er nyss stort, ver,kligen stort! sublimt!«

«De Thou!« ropade han ännu en gång med qväfd
stämma och föll framstupa på golfvet, som ett träd, hvars rötter
blifvit afslitna.

De starka stormarne antaga olika utseende, allt efter de
klimater, hvilka de genomstryka; de som hade en
fruktansvärd utsträckning uti nordliga länder, hopträngas till en enda
molnfläck under den heta zonen, hvilken är så mycket
förfärligare, som horisonten fortfar att vara ren och vågorna af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:39:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cinqmars/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free