Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt det öfriga, som berodde af hans Höghet, blir overksamt,
och mina regementen skola häkta dem. Emellertid har
jag-tillåtit att man låtsar lyda dem. Om de gifva signalen
klockan half 12, blifva de gripne vid första steg de taga; hvarom
icke, så utlemnar konungen dem åt mig i natt... Gör inte
så stora ögon för det; han utlemnar dem till mig, säger jag,
emellan 12 och 1. Ni ser att allting skett utan er, Josef, som
vi alltför väl kunna undvara; och under hela denna tiden kan
jag icke finna att ni gjort oss några särdeles stora tjenster;
ni börjar bli försumliga
«Ack, nådig herre, om ni visste hvad besvär jag haft,
för att få veta hvad väg sändebuden färdades med traktaten!
Jag kunde blott erfara det genom att våga mitt lif emellan
det älskande paret...«
Kardinalen skrattade försmädligt i sin länstol, i det
han sade: — «Du måtte varit bra löjlig och rädd i det der
skåpet, Josef; och jag gissar, att det var första gången i ditt
lif, som du hört talas om kärlek. Tycker du om det språket,
pater Josef? och säg mig, förstår du det riktigt? Jag tror
icke att du gör dig något särdeles högt begrepp derora.«
Richelieu satt med korslagda armar och betraktade med
nöje sin försagde kapusin, i det han fortfor i den begabbande,
förnäma ton han stundom antog, då han lät de ädlaste
uttryck utgå från de orenaste läppar: —
«Låt mig höra, Josef, hvad kärleken är, efter din
uppfattning. Hvad kan han väl vara? ty du ser nu att han
finnes annorstädes än i romanerna; den beskedlige gossen har
icke företagit alla dessa små stämplingar annat än af kärlek. Du
har sjelf hört det, med dina egna ovärdiga öron. Låt mig
derföre höra: hvad är kärleken? Jag, till en början, förstår
mig ej derpå.«
Munken var förbryllad och såg på golfvet med ett
oskäligt kreaturs dumma blick. Sedan han länge funderat,
svarade han med en släpande röst och en stark näston: —
«Det måtte vara någon elakartad feber, som förvirrar
hjernan. Men sannerligen, nådig herre, måste jag bekänna,
att jag aldrig intill denna stund tänkt derpå, och jag har alltid
varit brydd, då jag talat med ett fruntimmer; om jag finge råda,
skulle de utestängas från samhället, ty jag begriper icke hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
