Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
circa 14,850 fartyg;1 traden Amsterdam—Danzig var den mest
trafikerade i Östersjön.2 3 Kriget i och för sig själft var en
naturlig fiende till detta i freden blomstrande yrke, och
tull-och licentförhöjningar — något som den holländska
handels-republiken mer än annat städse fruktade — följde gärna med
de utvidgade områdena för den svenska
handelslagstiftningen; och jämvikten vid Östersjön, som Holland i detta sitt
yrkes välförstådda intresse alltid sökte upprätthålla, sattes
svårligen i fara för ett svenskt öfvervälde, lika fruktadt som
någonsin ett danskt. I båda dessa hänseenden, det rent
ekonomiska och det politiska, synas emellertid holländarne ha
till en början väntat sig större faror, än som sen visade sig
verkligen grundade.
Holland alltså, gemensamt med Danmark så djupt
intresse-radt i den baltiska frågan, såsom den nu tedde sig, ägde väl lika
stora skäl att också frukta och uppmärksamt följa svenskens
alla mått och steg, med- och motgångar. Redan förut nära
förbundna, fingo då dessa båda makter, långt ifrån att
skiljas, tvärtom ytterligare anledningar att sluta sig tätare
samman, till ömsesidigt skydd, till försvar af Östersjön och
handeln, isynnerhet den på Preussen, framför allt Danzig, till
dess fri- och säkerhet, som de ville hafva den, och, om så
behöfdes, förena sin makt härför. 3
Mellan Sverige och Hollands medtäflare till sjös, England,
fanns intet gemensamt intresse af sådan betydelse som mellan
Holland och Danmark, men Karl X sökte, ehuru förgäfves,
1 Philippson: Der grosse Kurfurst Friedrich Wilhelm von
Bran-denburg.
2 Kemkamp, 1. c.
3 Om den ekonomiska förlust, Danmark fick vidkännas genom
minskning i Sundstullen, skrifver Dureel till konungen d. J4jan. 1656:
»Skeppsfarten i Sundet är så dålig, som den i mannaminne ej varit,
då köpmännen i Holland och på andra orter ej vilja riskera sitt gods
åt Östersjön till, förrän de se, hvart ut detta vill länka sig, och
köpmännen i Helsingör utlåta sig, att detta var kapabelt att göra Holland
och Danmark desperata».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
