Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var Danmarks politiska ställning vansklig under det nyss
slutade engelsk-holländska sjökriget, då det så mycket
gruf-vade sig för inblandningen i detta och samtidigt fruktade
allvarsamma fientligheter från grannen på andra sidan
Sundet,1 så var den det de här nämda åren i än högre grad.
Ett rof för blandade känslor har den danska nationen dessa
år varit, delad mellan villrådighet och oro, fruktan och hopp:
fruktan att lida och förlora mer än som skett, hoppet att
återvinna åtminstone något af sin förra maktställning. Dureels
rapporter och hans negotiation återspegla tydligt nog det
ena som det andra. Han berättar om de olika stämningar,
som rådde alltefter olika underrättelser eller rykten från
krigsskådeplatsen i Polen, om rustningar och arbetena på flottan
och fästningarna, hvilka ibland ifrigare än vanligt bedrefvos,
om krigsifver och om fredsbegär, ja, sorglöshet etc., men
ibland ock att han icke med säkerhet visste, hvar han hade
danskarne;2 och om själfva alliansen låter det naturligtvis
1 Gigas: Grev Bernhardino de Rebolledo, spansk Gesandt i
Kjeben-havn 1648—59.
2 Delvis till förklaring på hans rapporter om dessa rustningar,
särdeles under förra delen af negotiationen, anföres här följande, hämtadt
ur Rigsark. i Köpenh. (Erkleringer og Betenkninger afg. af Rigens
Raad og Stender): På befallning af konung Fredrik hade deputerade
från rikets olika delar samlats i Köpenhamn 1655 för att öfverlägga
om och ge sina svar på hans till dem gifna proposition om landets
defension och konservation vid desse vansklige tider. I juli (d. 10, 16,
18, 25 resp.) voro svaren färdiga; de jutska deputeradena samtyckte
till, att adeln håller sockneryttare på 3 år, räknade från d. 27 mars
1655, och beviljar de utskrifne soldaterna på adelns gods för samma
trenne år, allt under fredstid, och hemställer att de* må samtliga
exerceras på landet å tjänliga tider och orter och att de förses med
nödigt befäl samt med gevär. Adelns i Skåne förklaring handlar ock
om såväl rytteri som fotfolk samt deras exercerande å vissa tider vid
fästningarna och därjämte om dessas, isynnerhet Helsingborgs,
istånd-sättande, därpå bönderna kunde få arbeta; den själländska adelns
förklaring likaså och om arbetet på Köpenhamns fästning; ocb äfvenså
den lolländska adelns. Riksrådet, i sin förklaring d. 20 aug. 1655,
talar särskildt för flottans iståndsättande och medels anskaffande därtill
(genom förhöjning af tullen, genom större sparsamhet vid hofvet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
