Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit slutna. Hans bemödanden vid danska hof vet särskild t
gällde, som vi ock sett, i hög grad att förmå Danmark sitta stilla,
ej hjälpa Polen och ej anfalla Sverige^ då han för sin del
beslutit hålla freden. En underhandling kunde han redan på
denna grund å ingen af de nämda orterna under sitt krig i
Polen umbära.
Sökte han emellertid således här och hvar sondera, så blef
han, såsom det nu gick, i stället själf mer sonderad och fick
föga veta; .sökte han undvika ombrage och inge lugn, så
väckte han tvärtom genast oro och misstankar, i Danmark
med fordran på de prejudicerliga alliansernas afsägande, där
som i Holland genom de okloka attackerna på Danzig och
dess trafik och sina sökta förbindelser med England, i
England genom anbuden om förmåner framför holländarne i
Östersjötrafiken och i allmänhet genom sina gesandters
anti-holländska uppträdande samt sin oförbehållsamma begäran
om 20 örlogsskepp eller visst i penningar.
Ty då han, som nämdt, i förslagen till allians med
Danmark undvek stipulera någon viss makt, så var det hans
mening att från England bekomma det, som till Sundets
spärrning behöfdes, och vid underhandlingen i London glömde
han ej att specificera den hjälp han fordrade; synnerligen
fyndig visade han sig att formulera sin engelska allians vid
olika tillfällen för att lämpa sig efter protektorns och
republikens fordringar, härvid alltid dock bibehållande i stadigt
sikte sitt syfte med densamma.
Som nu, nov. 1655,1 sakerna stodo, tedde sig utsikterna
1 Om spanske ambassadörens yttrande skall ha vitsord, så voro nu
utsikterna bättre än förut. Underrättelserna om Karl Gustafs framgångar
1655 kunde synas beveka danskarne till att förena sig med svenskarne
och beveka Cromwell att från dem afvärja ett befaradt öfverfall, skref
Re-bolledo till Plettenberg d. 7 nov. (n. st.). Efter Krakaus fall (Czarnecki
kapitulerade d. 8 okt.) började Dureel bearbeta de danske ministrarne,
säger vidare Rebolledo, och hade hos dem mer öppet öra än tillförne.
Gersdorf skall ha sagt Rebolledo, att det sätt hvarpå kejsaren lämnade
Polen i sticket, gjort dem tvifvelaktiga och att Danmark, med sitt släta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>