Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller upphäfvas, emedan de berodde af särskilda fordrag. Ett
medlingsförslag gjordes af Oxenstjema och antogs, af
innehåll att tulltagning i främmande hamnar ej skulle få äga
rum, om den ej berodde af särskilda traktater; och härigenom
räddade han de Memelska och Pillauska tullarne, men band
händerna på konungen för det närvarande beträffande tullen
vid Danzig, ehuru framdeles det kunde stå honom fritt att sluta
fördrag t. ex. med Danzig och därefter taga tull igen; och rätt
att belägra, tvinga staden hade Sverige härmed ej afsagt sig;
bestämmelsen i 7:e art. 1640, att den ena parten ej skulle få
undsätta en af den andra belägrad stad, vidhölls också.
Vidare, som erfarenheten visat fördelen af måttliga tullar, skulle
man — hvardera kontrahenten inom sina land — hålla sig
ungefär vid den måttliga taxa, som förefanns, då de båda
fördragen (1640, 1645) afslötos. Likhet i tull ville svenskarne
ej medge och holländarne afstodo ock från denna sin fordran;
ifall tullförhöjning blefve nödvändig, skulle den dock ej blifva
större för främlingarne än för de egna undersåtarne, hvarvid
likväl undantag gjordes för vissa sällskaps och enskilda
personers privilegier. Ingen nation skulle få förmånligare
handelsprivilegier än Staterna,1 utan de vara som den mest
gynnade alltid. För resten må nämnas, att vid den slutliga
koncipieringeu af fördraget kom allt rörande tullarne att blifva
i tämligen sväfvande ordalag affattadt.
Naturligtvis saknades icke demonstrationer från de svenske
kommissariernas sida mot den holländska örlogsflottans
ankomst till de nordiska farvattnen; att skydda handelns
frihet, blef svaret, var ändamålet allenast därmed.
Ambassadörerna voro ock instruerade att begära Danmarks och
Danzigs liksom Brandenburgs och Englands inklusion i den
blifvande traktaten; att Danmark inneslöts, medgafs å svenska
sidan lätt, enär man ju var i allianstraktat med detsamma,
och äfven Brandenburg och England af liknande skäl, men
1 I böljan af året redan hade ju Karl X återtagit sina anbud om
större förmåner åt engelsmännen (se h. II, sid. 64 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
