Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeel säger, d. 19 dec., att man önskade, utom Bremen för
sig, det Pommern måtte öfvergå till någon tysk furste. Den
29 dec. hemställer han, huruvida man icke skulle engagera
sig med kejsaren till att få svenskarne ut ifrån Tyskland, då
Pommern borde öfvergå till någon luthersk furste och stift
Bremen hafva sin fria elektion som förut att utse sig en
biskop. »Hvarken vi eller kejsaren kunna vara säkra, så länge
svensken är i det Romerska Riket. Först är att göra en
god anstalt hos oss själfva och hvart vi skola hän med
folket, sedan med holländarne; med polacken duger icke sätta
sig ut vidare än beträffande Preussen och att däijämte se till,
att han tager Danmarks intresse i akt, om han kommer till
traktat med de svenske, och att vi låta honom veta, det vi
vilja armera.» Hela rådet gillade beslutet om att Danzig
skulle sekunderas och sättas i det stånd, att Östersjön kunde
vara ostörd, därmed ock Preussen gjordes fritt och
Weich-seln fri; ty man borde helst tillse, det Polen icke slöte
fred, så länge Sverige hade något i Preussen. Det var
den krigiska stämningen, som talade ur dessa ord, och
tan-karne på offensivkrig och offensiv liga mot Sverige. »Hur
K. M:t skall taga emot de svenske erbjudne traktater», hette
det vidare i samma anda och spörjande; ty det var ju ämne
för öfverläggning d. 19 dec.; »hvad satisfaktion H. M:t skulle
begära för de injurier, som de svenske mot pacta ha tillfogat;
om med traktat icke kunde nås sådan, huru H. M:t skulle
alliera sig med andra potentater och förbinda sig med
kejsaren», och med holländarne göra en närmare allians; »Polen
och vi hvar sitt;» Brandenburg ock; tiden och det politiska
läget borde väl tagas i akt. Denna sistnämda gyllene regel
kunde ju också leda och råda ifrån krigets stråt och
offensiven samt blott anvisa defensiven som den klokaste
resolutionen. Hur beroende man alltjämt fann sig i planerna gent
emot Sverige af de politiska konjunkturerna, det ses
ytterligare af en del aforistiska uttryck hos Skeel: »Om vi vore
vissa på secoursen och hade medel––––Holländarne, hvad
de ville göra–––;» å andra sidan hvad England och Frank-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
