- Project Runeberg -  Magnus Dureels negotiation i Köpenhamn 1655-57. Sveriges och Danmarks inbördes förhållande under åren närmast före Karl X:s första danska krig /
191

(1901) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra synas ligga närmare, hvarjämte svenskarnes utdrifvande
ur Tyskland t. o. m. framstår som en ej aflägsen möjlighet.

Åter ingrep konung Fredrik med en skrifvelse, daterad d.
22 dec., samma dag som den of van nämda från honom och
rådet till Dureel angående nödvändigheten af ny fullmakt för
allianstraktatens återupptagande, och äfven samma dag som
Karl X:s anförda skrifvelse till det hemmavarande svenska rådet.
Den kungliga propositionen denna gång lydde: »Eftersom bland
våra nabor nu en lång tid ett fördärfligt krig pågått och nu
mera med fredstraktat om gås (mellan Polen och Sverige) och
oss så på krigets som fredens utfall är högst angeläget, att
intet däraf utslår, som oss och våra efterkommande kunde
vara prejudicerligt, så förorsakas vi — — af vårt råd begära
dess betänkande, huru vi våre konsilier efter tidens
beskaffenhet bäst kunde anställa» och hur vidt det rådligt kunde
aktas för Danmark att inlåta sig med kejsaren, Polen och
Ryssland, hvilka alla låta märka benägenhet till närmare
förbund. Och efter där var ringa utsikt för, att den med
Sverige påbegynta traktaten skulle leda till någon säkerhet eller
satisfaktion, som Danmark önskade, så frågades vidare, om
q skäl vore att sätta landet i bättre beredskap, än det för
närvarande befunne sig uti, och med vapen söka den
satisfaktion, som i godo genom traktat ej kunde fås, samt hvad
medel i så fall vore att tillgå; han ansåge det oförsvarligt
därest något, som kunde och borde ske, i dessa tider blefve
försummadt.1

Den kungliga skrifvelsen andas en oförtydbart krigisk
stämning och väntar en krigisk resolution af rådet till svar. Det
märkliga emellertid var, att Fredrik III ej syntes räkna på
Holland numera.

Rådets svar, undertecknadt af 16 rådsherrar och dateradt
d. 30 dec., löd först och främst på att sluta en fast och
bestämd allians med Holland, därnäst att taga emot, hvad
kejsaren möjligen kunde ha att föreslå, men att med Ryssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:39:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cjlmagnus/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free