Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stationer på vår sida förklara och de varda seendes den
amplare fullmakten, det icke skall vara utan god effekt t.1
Kleist reste dock något senare till Odense, efter det han
bekommit order från kurfursten, bl. a. för att inberätta om
Rakoczys marsch.2
»När bara Danmark är kommet i postur, ärnar det visst
traktera sub clupeo och söka dess förlorade land igen i siste
fejden», skref Dureel till konungen den 14 febr.;
»synnerligen leker hågen på stift Bremen och Halland». »Härsäges
ibland främmande, att ständerna nu mera poussera hårdt på
kriget, mera än konungen själf», skref Dureel en vecka före
Odensemötet; bland rådet hade han liört herrar Otto Krag,
1 Danica. Jfr vidare bil. 2. — Från England var Meadows påtänkt
att få resa till Odense och göra sitt till att »undergräfva konsilierna
därstädes», men också för sent. (Häfte II sid. 138).
2 Dureel berättar ock (till kon. d. 18 febr.), hur Kleist kommit till
honom och föreslagit en uppgörelse, helst nu å Odensemötet, bestående
uti öfverlämnande af någon svensk provins åt Danmark, mot en summa
penningar t: ex. — ett förslag, som han fått af danskarne själfva och
som med begärlighet omfattades af många bland dem (jfr hvad vi
of van anfört efter Kr. Skeels Dagbok): »filand annat kom han
ockändt-ligen fram med den sekuriteten, Danmark söker i den ene eller andre
provinsens restitution, sonderandes mig, om jag skulle hafva något
slikt i min instruktion att proponera; då vore det möjligen bäst, det
skedde på detta Odensemötet.» På »tocke frågor» gaf Dureel tydligt
svar och sade bl. a., att Kleist »kunde själf tänka, hvad posteriteten
skulle hålla’t före, om man skulle så låta traktera sig af en provins»;
Dureel för sin del skulle aldrig bli så olycksam att låta bruka sig
därtill etc. Kleist nämde ock, att konung Fredrik, kanslärn och flere af
ministrame, men isynnerhet rikshofmastaren, ofta och mycket hade
talt med honom om denna sekuritet och dess bekommande på detta
sätt. Rikshofmästaren hade likväl sen, då han insåg det omöjliga däri,
sagt, att han för sin del ej menat något med det, men att det fanns
många inom som utom rådet, hvilka trodde, att Karl Gustaf skulle till
Danmark förmås lämna Halland t. ex. mot en summa penningar.
Dureel sade sig emellertid (i brefvet till konungen) vilja laga så, att dem
vardt »hoppet alldeles förtaget om hoc enormi petito.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
