Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landen i Köpenhamn verkade där som den allvarligaste
missräkning; man sökte öfvertala honom till mera tillmötesgående
men fåfängt, trots t. o. m. också Rebolledos förenade
bemödanden; sitt incognito måste han dock aflägga. Blott till
Polen kunde han lofva, att österrikiska trupper skulle komma
att afgå. Den fram i juli för v. Goes utställda nya
fullmakten om afslutande af en allians med Danmark var ock
alltför snäf, för att något skulle bli af. De härpå följande
förhandlingarna slutade med en hänvisning i dec. 1657 af
Wiener-regeringen till förhandlingarna i Berlin om förbund mellan
Fredrik Wilhelm och konung Leopold (samt Polen).
Icke heller fanns på detta konung Leopolds politiska
program rum för ett engagement med Ryssland, såsom detta
begärde. Det rysk-polska stilleståndet i Vilna d. 24 okt. 1656
hade Österrike väl bemedlat, ehuru dess bona officia ju ej
sågos af ryssarne gärna, utan af dem hellre skötos åt sidan.
Utöfver denua medlingspolitik— sen ålders traditionel för
Österrike — ville Ferdinand III ej gå, särskildt ej med
Ryssland ge sig in på något som kunde stöta Sverige och dess
konung, ej således heller gå in på den allians mot denne,
som genom Greg. Bogdanov under förra delen af 1656
cza-ren erbjöd. Den ene af medlarne i Vilna, Lohrbach, fick i
mars 1657 order för en mission till Ryssland igen. Han
skulle enligt denna order se till, att ryssarne måtte hålla
stilleståndet och i öfrigt iakttaga, hvad i Vilna med Polen
öfverenskoms; men någon allianstraktat med Ryssland fick
han ej ge sig in uti, ty kejsaren var bestämd i sin föresats
att med denna makt ej ingå allians, och isynnerhet skulle
han omsorgsfullt undvika allt, som kunde ge sken ens däråt,
att kejsaren tänkte på någon öppen brytning med Sverige.
Lohrbachs resa blef emellertid aldrig af. Konung Leopold
lät i stället kort härpå tvenne andra, Fragstein och v. d. Binue,
afgå som sändebud till Ryssland och gaf dem bland annat
i order att framföra till czaren sina förhoppningar, det
Rj’ss-land deltoge i de förbundnas, Polens och Österrikes, kamp
mot Sverige; men någon allians fingo de ej sluta e1ler ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
