Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skårne bekommit anledning att klaga öfver omild behandling
i Öresund, medan de förre å sin sida klagade öfver falska
certifikationer, d. v. s. sådana som falskeligen uppgåfvo
främmande gods för svensk tillhörighet och såmedels befriade
detsamma från tulls erläggande. Nekas kan ju icke att
bådas beskyllningar vid sina tillfällen varit sanna; en noggrann
undersökning från de danska tulltjänstemännens sida var på
grund af missbruket med de falska certifikationerna ingalunda
oberättigad. Men 1642 och 1643 gick danskarnes
behandling af de svenska sjöfarande i Sundet öfver alla billighetens
gränser, så att den fördragsenliga tullfriheten vardt i
betänkligaste grad kringskuren. Korfitz Ulfeld, som i egenskap af
rikshofmästare var högste tillsyningsman öfver tullen, ökade
det hårda och godtyckliga i behandlingen, som köpmännen i
allmänhet underkastades i Sundet, och var i väsentlig mån
orsak till de kränkande oförrätter, som särskildt vederforos
de svenske; han uppfann en mängd nya anordningar vid
tullen, såsom skeppsmätning, flera grader af visitation, dubbel
rättegångsprocéss m. m., hvilket allt vållade stora kostnader
och besvär och mycken tidsutdräkt för de sjöfarande; den
danska tullbetjäningen ökades, hvarvid t o. m. uppenbara
bedragare användes. På blotta misstankar kunde skeppen
kvarhållas, hvaraf uppstod en allmän osäkerhet i handeln
Certifikationerna, hvilka utgjorde själfva grundvalen för den
svenska tullfriheten, voro ej längre betryggande: än
misstänktes deras mängd, än olikheten i själfva stilen, båda fallen
gåfvo anledning kassera dem och så taga tull äfven för
det å desamma uppgifna godset; köpmän, som vid sin
ankomst ej hade certifikationer före sig, tillätos ej invänta sår
dana, utan fingo betala den högsta föreskrifna tullsats. Bland
mindre kitsligheter, hvaröfver de svenske beklagade sig,
näm-nes t. ex. att deras skepp fingo vänta onödigt länge på
tullbehandlingen, att det handskades vårdslöst med lasten, att
skepp ibland visiterades tvenne gånger. Men det stannade
ej härvid; af svenske undersåtar i Estland togs tull sedan
1642, och från början af 1643 utkräfdes 30:6 penningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
