Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike och trygghet från Polen var härunder mer än eljest
önskvärdt och söktes; Nederland ville man helst se som socii
i kriget och vid fredsförhandlingarna samt »träda in partem
prædæ». Drottning Kristina var för sin del af alldeles samma
tankar; det ses till en böljan af det nämda bimemorialet, i
hvars 6:e paragraf det hette: »Vilja Staterna understödja
endast med flottan, då kunna de icke tänka på lika vinst, utan
skola kommissarierna i sådant fall föreslå dem Bältena och
de öar där ligga, enkannerligen Fyen för lång tid, och att
Sveriges krona behåller eröfringarna på denna sidan Sundet
såväl som detta samt Seeland och därvid liggande öar».2
De danske kommissarierna voro liksom de svenske fyra
till antalet, bland dem Korf. Ulf eld och kanslärn Kr. Thom.
Sehested. Medlare voro Frankrike och till en böijan äfven
Nederland.
ligen bref till danska riksrådet. När i juli svar därifrån anländt, men
otillfredsställande, skrefs äryiu en gång, enligt rikskanslärns påyrkande,
nu ett i mycket skarpa och bestämda ordalag affattadt bref, hvilket
ock fick betydelsen att gälla såsom krigsförklaring (tryckt hos
Hammarström, 1. c., sid. 27 not 1) och hvilket sedan äfvenledes besvarades
af de danske (jfr Slange). Det var det häri föreslagna gränsmötet
som Axel Oxenstjerna motsatte sig (jfr ofvan). Då vidare i dec. 1643
Kristian IV, sedan han erhållit underrättelsen om Torstensons infall i
söder, lät så skyndsamt sotfi möjligt förfråga sig om anledningen
härtill hos den svenska regeringen, så skref denna tillbaka igen ett bref,
dateradt d. 10 jan. 1644 (tryckt hos Slange) och innehållande bl. a.
den förklaringen, att om nu ingen satisfaktion genast skedde,
drottningen såge sig nödsakad att icke blott befalla Torstenson stanna
kvar, utan ock själf taga till vapen för att sålunda skaffa sig
satisfaktion och bereda sig säkerhet för framtiden. Det är sannolikt detta
det svenska rådets bref man menade i Köpenhamn, då med
indignation man erinrade sig och Dureel om ett sådant, hvilket kom >med
begäran ante indictum bellum om satisfaktion och assektiration». Det
var efter mottagandet af detta det svenska rådets svar, som det
danska- riksrådet åter skref och erbjöd gränsmöte i början af nästkom.
apr. Ett manifest, som förklarade orsakerna till kriget, lät svenska
regeringen afgå till konungen i Danmark, hvilken därpå utsände sitt
manifest.
2 Acta rörande freden i Brömsebro, Sv. R. A. (Hammarström).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
