Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danskarne ansågo sig tvungne dock bereda någon säkerhet
för att den svenska tullfriheten ej falskeligen begagnades till
att skaffa äfven andra nationer samma frihet, och ville
sålunda behålla dem, medan svenskarne åter helst sågo dem
helt och hållet af skaffade i ändamål att i och med detsamma
ock få alla tvister och missbruk med dem undanröjda; för
öfrigt ville de ej tillerkänna på något vis konungen af
Danmark någon rättighet alls till upptagande af tull i Öresund;
Axel Oxenstjerna hade helst sett, om alla nationer fått fri
fart i Sund och Bält Drottningen, i skrifvelse (af d. 8 mars)
till kommissarierna, fordrade detsamma och satte sig, liksom
förut de, bestämdt emot den danske konungens i
sammanhang härmed åter pretenderade höghetsrätt i Öresund; de
svenske kommissarierna samtyckte för andra gången att
tillsvidare lämna det farliga spörsmålet därhän oafgjordt, sen än
en gång det varit ifrågasatt att för dess skull afbryta
traktaten. Svenskarne lära ingenting hellre önskat än att detta
senare inträffat för att sålunda få tillfälle sätta i verket
af-sikten att helt och hållet kufva Danmark och dela det med
Nederland.
De dagligen inlöpande segerposterna ingåfvo goda
förhoppningar härom; Gluckstadt skulle snart bli nödsakadt öppna
sina portar för de svenske, Fyen och Seeland kunde icke
länge undgå att falla i deras våld, fästningarna i Skåne icke
längre hålla sig. Genom sådana utsikter allvarligt hotad,
gaf danske konungen slutligen med sig i hufvudfrågan, och
hans kommissarier beviljade således de svenskes framställda
fordringar i afseende på tullfriheten. Sveriges med Finlands
invånare och de nämda besittningarnas utom Pommerns och
Mecklenburgs erhöllo den oinskränktaste tullfrihet i Sund och
Bält, för egna som förhyrda skepp och för egna varor utan
åtskillnad som förut. Certifikationerna afskaffades väl ej helt
och hållet, men deras bruk blef betydligt inskränkt. Skepp
med endast svenskt gods (d. v. s. svensk tillhörighet) hade
blott att uppvisa ett generelt sjöpass som intyg på att allt
godset var svenskt; men de skepp åter, hvilka jämte svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
