Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lands och vatten såsom förut enligt äldre fördrag; likaså
staden Danzig, hvilken särskildt nämdes, och prins Fredrik.
Mellan Sverige och Danmark gällde fortfarande fördragen i
Stettin 1570 och Knäröd 1613 uti hvad som ej nu blifvit
ändradt. Tullen vid Ruden af skaf fades helt och hållet och
den vid Gluckstadt likaledes för Sveriges undersåtar. t
Danskarne hade under förhandlingarna fordrat Bremens
återställande till prins Fredrik och den franske medlaren
gjorde allt hvad han kunde att tillfredsställa konung Kristian
i detta hänseende, hvaraf långa och heta debatter föranleddes
vid slutet af mötet Ty de svenske kommissarierna hade
order att på intet villkor öfverlåta stiftet eller inkomsterna
däraf, utan söka på bästa möjliga sätt behålla det åt
Sveriges krona, och de förklarade att frågan om Bremen icke
hörde till detta möte. Till slut utverkades det löftet att
Frankrike skulle hos Sveriges drottning på det lifligaste
anbefalla konung Kristians önskan i detta afseendet.
Mellan Holland och Danmark ingicks samtidigt fördraget
i Kristianopel.
Blott som ett stillestånd uppfattades Brömsebrofreden af
dåvarande pfalzgrefven Karl Gustaf. På segerlyckan under
ett nytt krig kunde det bero, om tanken på förvärfvet af
Skåne, Bleking och Halland för alltid skulle förverkligas
och mer till, på den och de allmänna som särskilda politiska
förhållandena att de djärfvare afsikterna, kullkastande, delning
af den danska monarkien, skulle på allvar komma fram igen
om ej tillsammans med Holland, så den andra sjömakten,
England. Den realaste säkerheten för Sverige var alltid
Danmarks undergång.
Själfva den geografiska sönderstyckningen, som den danska
monarkien visade, inbjöd till en delning, hvårtill för öfrigt
ju redan en böljan var gjord i och med den gottorpske
hertigens besittningar i söder på den jutska halfön; denne
liksom de tyske furstarne i allmänhet sträfvade nu mer än förr
för en vidgad själfständighet, och släktskapen med den
svenske konungen var väl ägnad att inbjuda denne till att ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
