Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökte förverkliga och som ger ett så karaktäristiskt drag åt
hans följande utrikespolitik. Samtidigt därmed fortfor han dock
alltjämt att tillika med Frankrike drifva den skarpt
anti-öster-rikiska valpolitiken, som vi ofvan antydt.1 Ett annat framstående
drag i hans politik blef nu att söka ytterligare söndra de
båda tvistande och så göra dem båda för sig oskadliga och
därmed skaffa sig lättare fred med Polen och på så vis mera
få Brandenburgaren som han ville samt äfven bekomma lättare
fred med Ryssland och naturligtvis äfven bättre reda sig mot
Danmark. Hade Lisola, enligt hvad Karl X hört, lockat
kurfursten med löften om »berg af guld», så blef i det
af-seendet Karl X ej efter, såsom ses af några hans order i
okt. till Schlippenbach, uuderhandlaren på den sidan, hvilken
han ger en mängd förslag till landvinningar och landutbyte
att proponera Fredrik Wilhelm samt såmedels ge honom att
fundera på.2 3 Hertigen af Kurland blef ock ihågkommen: han kunde
utbyta sitt land emot det Mindenska området i västra
Tyskland. Åt Österrike erbjöds vid ett tillfälle äfvenledes Preussen. —
Till slut några ord här om Magnus Dureels personlighet!
Denna är icke så lätt att beskrifva. Ingen säregenhet kan
upptäckas där, som gör någon märkbar relief på den jämna ytan;
intet älsklingstema hade han, som kunde ge någon färg åt hans
diplomati, såsom t. ex. P. J. Coyet det baltiska dominiet.
Verksam var han mycket, men utan ifver och utan öfverdrift,
alltid färdig fort med hvad som behöfdes, aldrig »perplex»
och handfallen, såsom Kleist t. ex., alltid förståndsmessig,
klok och gående rakt på sak. Den diplomatiska fintligheten
eller förställning och list — så vanliga medel eljest —
begagnade han sig egentligen ej utaf, utom möjligen då det
. gällde för honom att skaffa sig upplysningar om ett som
annat ur Danmark, då han väl fick använda dessa och
andra medel, lämpliga för politiskt kunskapande. I att
1 Första gången vi funnit Karl X nämna om detta sitt närmande
till Österrike är uti bref från Wolgast d. 29 sept. dels till gesandterna
i London, dels till Björnklo (Anglica och riksreg.)
3 Konungen till Schlippenbach d. 18, 22 okt. (riksreg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
