Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
negotiation — ehuru ej danskvän och — ehuru mot slutet
anledningar visst kunde ha gifvits att något fatta humör samt
visa det. Kr. Bonde hade nog tett sig annorledes här. De
danska statsmännen, det måste sägas till deras berömmelse,
voro mot Dureel sammalunda; hvad han och de sade hvarandra,
var alltid i sak. Blott en gång yttrade han personlig
förtrytelse, nämligen vid det behandlingssättet han rönte sommaren
1656 under förhandlingarna om garanti traktaten mellan
Danmark och Holland samt något därefter, och tyckte, att man
»underligen sprungit om» med honom som en kunglig minister.1
Hur litet känslomänniska han emellertid var, ses däraf att
han icke tog mera vid sig härför och i sina depescher ej
mera omrörde den affären än han gjorde. Bland Karl X:s
många och dugliga diplomater var Dureel helt visst en utaf
de dugligaste och utan tvifvel den lämpligaste på den posten
han fått. Eljet kan det icke sägas, att Karl X alltid
lyckades sätta rätte mannen på rätt plats. —
Den underhandling, som i slutet af mars 1658, efter
Roskilde-freden, böljade mellan Sverige och Danmark i Köpenhamn,
rörde sig till en hufvudsaklig del ock om allians. »Om try
ting», sade de dåvarande danska kommissarierna vid den första
konferensen, »såsom det förehades uti traktaten med
residenten Dureelio», ville de — och äfvenså de svenska
kommissarierna — att denna traktat borde handla: ömsesidigt
försvar af landområdena, kommerciernas vidmakthållande, försvar
af bägge rikenas hafvande rättigheter i Östersjön. Härpå
lämnade de sitt första alliansprojekt, uti hvars p. 3 de —
alldeles som Dureels kommissarier — yrkade, »att bägge
allierade skulle där hän trakta, att Östersjön må blifva i säker
rolighet, trafikerna och kommerciema som tillförene öfver allt
operturberade och ograverade, ingen tull, under hvad pretext
det vara kan, tillstädjas af någon att upptagas i sjön eller
någon sådan eller annan actus exerceras, som någon på sin
höghet, rätt eller maris dominio kunde vara prejudicerlig»
1 Se ofvan sid. 131—2, noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
