Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 1. Anfallet på Polen 1655. Tablå öfver krigsmakten till lands. Den svenska
örlogsflottan och dess uppgifter i Östersjön 1655.
U^^FALZGREFVEN Johan Kasimirs och Karl IX:s dotter Katarinas son, Karl X Gustaf, besteg
JJJ juni 1654 Sveriges tron, vasarnes, Gustaf II Adolfs och senast drottning Kristinas tron.
Hp’ Han var född svensk och svensk till själ och hjärta. Han hade sett fosterlandets storhet
grundas och tagit verksam del därvid, både i kriget och de diplomatiska förhandlingarna; han ville
ej blott bevara utan höja den nya maktställningen, med begagnande af samma medel hvarmed den
vunnits; och konjunkturerna inbjödo om ej lockade därtill. I början af 1655 redan var kriget en
besluten sak. Stora rustningar till lands och sjös gjordes de följande månaderna. De gamla
svenska och finska regementena till häst och fot mönstrades i de olika landsändarne, och där utvaldes
hvad som skulle med på härnaden; en ringa kontingent lämnades kvar hemma. En del af den
svenska krigsmakten låg sen föregående år i de tyska provinserna och något af den finska i
Östersjöprovinserna. På olika tider och från olika håll fördes krigsfolket ut till bestämmelseorten,
inalles 1655 till Polen
Från Sverige: rytteri 64komp.T6,184man, fotfolk 108 komp:r 14,351 man. S:ma 172 komp:r 20,535 man.
jFinl.o.IAvL: » 46 » 5,168 » » 103 » 11,419 » » 149 » 16,587 »
Summa:....... » 110 » 11,352 » » 211 » 25,770 » » 321 » 37,122 >
Hela svenska och finska armén för året 1655 utgjorde enligt en annan lista (med inberäkning af
1441 man af Dela Gardierna värfvade och 800 nyskrifna i Finland) 44,075 man till häst och fot;
häraf stannade i Sverige 6,077 man, hvaraf 1,539 man i garnison. Den finska armén bestod i
14 regementen samt de 2 kom:r 200 man adelsfanan och artilleri, kanske något mer.
Om således den nationela krigsstyrkan, som kunde medtagas i fölt, till numerären var
tämligen begränsad, så borde den genom anställda värfningar i utlandet, i Tyskland, Frankrike,
England, Skottland, Nederländerna, Schweiz, Sveriges egna transmarina besittningar, från kejsaren
och i några hans arfland äfvensom i det bekrigade landet själft uppbragta stiga hart när till det
oberäkneliga. Sveriges namn klingade godt i utlandet, och många krigare som stått under dess
fanor lefde ännu kvar här och där samt lyssnade beredvilligt,* då nu fältropet från höga norden
ljöd igen. Ära och krigisk utmärkelse, byte, någon gång politiska syften och den religiösa
gemensamheten, ja, äfven släktförbindelser lockade, öfvertalade. Karl X lät i jan 1655 redan skrifvelser
utgå till flera tyska furstar och ständer, mest i Nordtyskland, med begäran att de ville gynna de
värfningar till häst och fot, som nu skulle anställas där i synnerhet af guvernören i Bremen H. C.
Königsmarck, och samtidigt till svärfadern hertig Fredrik III af Holstein-Gottorp att tala väl för
desamma; hos Englands protektor Oliver Cromwell anhöll han genom sina sändebud om tillåtelse
att värfva ett uppgifvet betydande antal fotfolk samt lät, mest på enskild väg, uppköpa hästar och
stora mängder krut, liksom i Holland och sökte köpa eller hyra örlogsskepp och sjöfolk, helst från
England.
Konungen gjorde i sällskap med en del af sina krigare den 22 jan.—21 febr. en hastig
resa till häst genom landet — liknande en eriksgata efter hyllningen i Upsala — öfver Åby,
Nyköping, Skenas, Vadstena, Jönköping, Halmstad, Göteborg, Höjentorp och Hofva åter till
Stockholm, bl. a. besiktigande lastningarna här och där. Var det grannen Danmark det beslutade kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
