- Project Runeberg -  Karl X Gustafs polska krig [1655-1657] och öfvergången till det 2:dra Sundskriget /
6

(1905) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gällde? Nej, men ett sädant krig hade varit på tal vid rådsöfverläggningama i dec. 1654, och
möjligheten för det var ingalunda ännu utesluten; i Danmark höll man sig ock beredd på dylikt. Nu
gick det förnämsta syftet ut på forsvar gent emot detta rike. Äfven med Ryssland, grannen i öster,
hade ju krig varit på tal, men blef uppgifvet. Polen, hvars konung Johan Kasimir sen 1648, son
till den i Sverige afsatte konung Sigismund, ej ville erkänna pfalzaren såsom Sveriges rättmätige
konung eller genom en slutlig fred afstå sina anspråk på Livland, var det utsedda målet nu för de
svenska eröfringsplanerna. Det svenska Pommern blef å ena sidan bestämmelseorten för den samlade
krigsmakten och Livland med Riga å det andra hållet. Från dessa tvänne sidor skulle nämligen
Polen anfallas till lands, från den senare af riksmarsken Gustaf Horn. Det gällde här att förekomma
ryssarne, hviika jämte kossackerna lågo i krig med Polen sedan 1 år och hade stora framgångar;
det gällde att försäkra sjökanten och under ett tåg in i Litthauen vinna landsträckor för den svenska
kronan så långt bort i öster och söder som möjligt. Af fast och värfvadt krigsfolk i Finland och
Östersjöprovinserna bildades, sen något lämnats till fästningarnas besättning och landets försvar,
inalles i Finland, Estland och Livland 7,850 man kvar, den livländska armén, hvilken i juli—aug. 1655
räknade 7,230 man (den hade beräknats skola bli en 10,000 man, hälften ungefär bekommen
genom värfning) och på hösten verkställde tåget från Duna genom Litthauen till Preussen (se
kartan!) Vi lämna ur sikte den närmare specifikationen på denna krigsmakt från Finland och
Östersjöprovinserna till ett följande tillfälle * *) och medtaga i räkningen här endast de regementen och
kårer, hviika antingen fördes direkt öfver till Tyskland och sen till den polska krigsskådeplatsen
eller gingo med den livländska armén och sen stannade vid hufvudarmén här under konungen själf samt äfven
följde med emot Danmark några år efter. På våren 1655 gingo efter konungens befallning flera
regementen och trupper från Finland på isen öfver Finska viken i stället för landvägen genom
Ingermanland.

Från pommerska sidan skulle anfallet ske med 2:ne härar efter hvarandra, den ena under
ståthållaren i Pommern Arvid Wittenberg, fältmarskalk d. 20 april 1655, den andra under konungen
själf, som kom med örlogsflottan från Stockholmsskären. Det i Bremen samlade krigsfolket, sen
åtskilligt tågat därifrån vid jultiden 1654 och början af 1655, hitfördes dels af generalmajor Paul
Wirtz (i st. f. af den först påtänkte rikstygmästaren Gustaf Otto Stenbock) i mediet af juni, nämligen
en 8,000 man värfvade, dels af Lorenz von der Linde i juli. 2) Wittenberg lämnade Stockholm vid den 4
maj och anlände till Stettin den 14. Han fick först order den 14 och 21 april att ha allt folket
å pommerska sidan färdigt till uppbrott, hufvudsakligen bestående af det i Tyskland värfvade samt
ett ansenligt artilleri med 1,580 hästar; men han skulle stanna här till konungens ankomst, flitigt
korrespondera med Gustaf Horn i Livland och till stor del rätta sina åtgöranden efter hans. Det
tyska rikets ständer skulle han lugna bl. a. med att framhålla, det de vid det närvarande
vidtutse-ende tillståndet och krigslågan i öster, hvilken alltmer närmade sig, hade bättre trygghet af Karl X:s
krigsmakt i Tyskland och dess grannskap mot all oförmodelig händelse, samt visa hvad nytta de
kunde ha af detta krigsföretaget. I fall Horn bröte lös och hade framgång samt eljest
konjunkturerna i Litthauen, Preussen och Brandenburg voro gynnsamma, kunde han ock gå i fält, fatta posto
i Posen, Polens äldsta hufvudstad af de 3, vid Warta förmånligt belägen, och här hålla sig i ett
helt år med en hel armé uti ett retrancheradt läger, så att Karl X sen kunde ha de trakterna till
sin spiskammare samt nyttja Schlesien med värfningar och annan tillförsel. Wittenberg skulle, sen
Posen tagits, ock bemäktiga sig någon ort vid Netze att där utbreda kvarteren, och sen gå defensive
tillväga, tills konungen komme; han skulle vidare ha sitt öga på sjökanten isynnerhet Putzig,
hvaraf hela Kassuben hängde och hvarifrån Danzig lättare kunde tillses, och i hast taga det så
att konungen sen kunde komma till den viken och där landstiga, om han ville. — Man ser hur det
förnämsta afseendet var fäst på sjökanten, Warta- och Netzeområdet samt mellre Weichsellandet.
Stor-Polen med Posen och trakterna omkring ville konungen ha till operationsbasis, främst en ekonomisk;
en annan var och blef Preussen naturligtvis. — Enligt order d. 23 juni kunde Wittenberg nu bege
sig åstad, fatta posto vid Weichseln och försvara den samt besöka polska Preussen, härunder
korrespondera med kurfursten af Brandenburg, från hvilken något motstånd befarades liksom af de
kejserliga trupperna i Schlesien, och ha ett vakande öga äfven på Danzig. Han skulle alltid tillse,
att vägen var öppen för konungen att förena sig. med honom. Karl X säger sig likväl kunna bege
sig till Putzigviken och Kassuben som Pommern. Båda hade de emellertid att handla efter hvad

1) I ett snart åtkommande häfte skola kriget och diplomatien 1656 och 1656 på detta hållet något utförligare skildras.

*) Stenbock blef fältmarskalk den 20 apr., Linde generallöjtnant af infanteriet d. 14 apr. 1656. Den senare förde blott
några regementen ooh trupper till Pommern. Stenbock fick rikstygmäetarefullmakt den 14 april, Wittenberg fullmakt att
▼ara ståthållare i Pommern den 16 april.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:32:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cjlpolska/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free