Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som af fotfolk hade en 900 knektar, näml. af konungens lifreg., Östgöta och Hälsinge reg., följde
mest Wittenbergs marsch, passerade Warta vid Konin den 18 aug. och marscherade sen till Kolo.
Öfverstarne Städingk och Weissenstein gingo åt Nakel och togo det, den senare ock till
Brom-berg. Diplomatien från Karl X:s läger var i full verksamhet: skrifvelser utgingo till flera af Europas
hof och till hans sändebud där för att lugna, vinna, höra sig för och forma den stora politiken
efter hans önskan och Sveriges bästa, så till England, Holland, Danmark, kejsaren, Frankrike, tyska
furstar m. fl. Härifrån bröt hela den samlade svenska armén (45 skv. till häst och 30 skv:r el.
brigader till fot) upp den 20 aug. och kom till Sobota den 22, där fienden stod vid Piontek. Den
28 delade konungen sin armé.
Karl X:s anfallsplan hade småningom något ändrats. G. O. Stenbock fick nu uppdraget
att gå åt Preussen och skulle, enligt ett memorial sannolikt gifvet i Kolo, söka inbekomma Thorn,
formera magasin där att armén kunde provianteras på 2 år, ha öga på de kurfurstlige och söka
komma öfver Weichseln in i kungliga Preussen, underhandla med de preussiska ständerna om att
gifva sig, men hemställa villkoren till konungen. Till Henrik Horn, som hade konungens order af
den 7 aug. att bege sig efter åt Netze och Flehn samt Posen till Stenbock, sändes nu order, af
den 21 aug., att med sitt folk gå till Nakel och Bromberg, sätta sig där vid preussiska gränsen
och ha akt på Weyhers förehafvande, och den 30 fick Stenbock befallning förstärka sin armé med
Horns och Styrums folk samt gå till den bestämda orten i Preussen, förena sig med Magnus Gabriel
Dela Gardie till en corps volant i Warschau eller Nowi Dwor, om denne nalkades. Wittenberg
med hufvudarmén fortsatte åt Krakau och skulle, enligt order den 27 aug., fatta posto här, ifall
Johan Kasimir ginge öfver gränsen ur sitt rike; konungen åter begaf sig den 28 aug. (med en
3,200 man) åt Warschau, som gaf sig, och var den 31 aug. i lustslottet Wiasdowa tätt invid.
Stenbock, som något efter bröt upp med ett starkt corpo att taga konungens intresse neråt Preussen
i okt., var den 2 sept. i lägret vid Warschau (med några rytterireg., 9 fotbrigader och allt artilleri) och
stannade där några dagar, hvarunder generalkvartersmästaren Mardefelt retencherade sig vid Bugfloden. Den 5
aug. sände Karl X också öfverstelöjtnanten Planting att intaga Bromberg, ett fördelaktigt pass ur öfre Polen
till Preussen, hvilket äfven väl lyckades; orten besattes. Konungen bröt redan den 1 sept. upp från
Warschau-trakten, gick den 4 genom Opoczno, — med Sulzbachs, Sinclers, Taubes reg. till häst, sina 2 lifkomp., 5
k:r Berndes dragoner — där Wittenberg inträffade, och båda kommo den 6 till Czarnowa, där den
polska armén under Johan Kasimir vardt slagen. (Se bataljplan n:r 3). Följande dag fortsatte den
svenska armén sin marsch och kom den 15 sept. till Polens gamla hufvudstad Krakau. Stenbock
gick öfver Weichseln genom Warschau och till Bug samt kom den 13 sept. till Nowi Dwor, gick
öfver floden och slog de här församlade masurerna 15,000 man den 20 sept. (se bataljpl. 4). Härmed var
vägen öppen mellan honom vid Weichseln och den från Riga genom Litthauen antågande Dela Gardie,
som ännu ej var kommen till Memeln. Ingen underrättelse hade man om honom, icke
heller om Henrik Horn och grefve Styrum och en del annat krigsfolk, hvilket väntades. Stenbock
var i böljan af okt. åt Pultusk vid Narew och tog det. (Se kartan! De i texten här angifna data
torde gälla i st. f. med linier utprickade tåg.) Henrik Horn, som afseglade från Helsingfors den
30 juni, ankom till Pommern efter konungen och fortsatte sin marsch med sina 3 regementen och
något mer folk, efterblifvet, en 2,200 man till häst, ankom till Bromberg den 10 sept. men fortsatte
vidare och medtog äfven en del annat krigsfolk i trakten. Han var chef för militien i Bromberg
och Pomerellen, eröfrade flere orter här, Tauchel, Konitz, Schwetz, och skulle förstärka Stenbock
med sin styrka samt båda förenas med M. G. Dela Gardie.f
Konungens broder hertig Adolf Johan, som återkommit från en utländsk resa till Italien
och Österrike, begaf sig jämte rikskanslärn Erik Oxenstierna från Pommern till Posen att träffa
Karl X; medan den senare som det säkraste reste till Warschau, var hertigen djärf nog att taga
sin kurs på Krakau; han var sin kunglige broder mycket tillgifven och undergifven samt hade en
synnerlig lust att utmärka sig i rikets tjänst, följde honom ock på krigståget nu en tid och blef
rätt mycket använd, medan en del andra ej voro närvarande för att brukas. Han hade här vid
Krakau ej ännu engagerat sig i verklig krigstjänst, men bad konungen, som sändt en del krigsfolk mot
förstaden Kasimir, att få göra angreppet mot det; och han lyckades bra, intog på ljusa dagen
förstaden, bemäktigade sig bron öfver Weichseln till Krakau och salvagarderade hvad han kunde.
Karl X följde snart efter dit och begynte blockaden. Koniecpolski tänkte undsätta Krakau; men
konungen lämnade en del af armén till häst och fot kvar under Wittenberg, Helmfelt och Wirtz
att innesluta staden och gick med resten, åtgöljd af hertigen, emot Koniecpolski, som med sin
armé af kvartianer, 8,000 man stod i batalj vid Donajek. Karl X beslöt med sina få trupper
angripa; de polska husarerna anföllo honom, som i egen person anförde Smålands rytteriregemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
