Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
missarien Johan Koch i Danzig höra sig för, hvad hopp som kunde finnas om stadens
ackommode-ment med konungen och underrätta borgmästare och råd, det han var kommen’ med flottan ej att
hindra handeln och sjöfarten, ej besvära köpmän med plackerier, utan efter det var en polsk hamn
taga tull, intill dess staden förenade sig med konungen af Sverige, samt söka stifta söndring där
emellan magistraten och folket. Också skulle tillses, det inga krigskontrabandsvaror fördes till
Danzig, Sveriges fiende till hjälp, nämligen stycken, granater, fyrmörsare, musköter, muskötkulor,
gafflar, svärd, bandulärer, soldater och ryttare, harnesk, krut, salpeter och hvad helst som under
namnet kontraband plägar inbegripas. De 2:e nämda skansarne, Kasimirs och Wladislaws, äf/en
om de voro besatta med polskt folk, skulle han bemäktiga sig, ifall utan synnerligt besvär och
manspillan det kunde ske, men lämna dem orörda, om från Danzig krigsfolk komme dem till
undsättning, samt i allmänhet ej röra vid hvad Danzig å land tillhörde. Men Oliva kloster med
kring-liggande byar skulle han lägga i kontribution till desto bättre underhåll af flottan och söka vinna
folkets tillgifvenhet där sammastädes; eljest ej befatta sig med något vidare, till dess han finge se,
huru det gick med krigsexpeditionerna i Polen och att konungen kunde hålla vägen vid sjökanten
öppen. En galiot skulle Wrangel låta regelbundet löpa till Peenemiinde med bref och underrättelser
till konungen om flottans tillstånd etc.; likaså skulle en galiot regelb. löpa från Riga till
Peene-munde med underrättelser hvad på det hållet och vid den livländska armén passerade. — Det blef
bojorten Jägaren som gick mellan flottan och Stralsund med post. I Wolgast uppköptes en galiot
för 934 rdr af tullen i Danzig, döpt till Förgyllda Flundran och hvilken lopp med brefven från
den svenske underhandlaren i Köpenhamn Magnus Dureel till Wrangel och till konungen. —
Frampå hösten, då flottan borde i hamn, kunde Wrangel låta 12—14 örlogsskepp ligga
kvar i Putzigvik öfver vintern under Åke Hansson Ulfsparres befäl, låta Bielkenstierna med de
öfriga gå hem till Sverige samt bege sig själf till konungen; om hvilket allt dock han skulle invänta
ytterligare order från denne.
I biinstruktionen den 31 Juli ålägger Karl X Wrangel att ligga kvar med flottan utanför
Peenemiinde intill vidare order, och det af flera skäl, såsom att man ej ännu var riktig med
kurfursten af Brandenburg eller viss på hvad från Holland var att förvänta eller hur England var
sin-nadt. Komme här några flottor och satte sig bredvid den svenska och Wrangel ej vore stark nog
emot dem, skulle han bege sig till Wismar eller Gottland att bringa sin flotta i säkerhet.
Dessa blefvo således nu den samlade svenska flottans uppgifter under Wrangels befäl: att
bevaka Östersjön mot andra flottor, särskildt den holländska, och hindra dem uträtta något till men
för krigsexpeditionen i Polen, vika för danskarne samt således bidraga att främja det goda
förhållandet till Danmark och underhandlingen i Köpenhamn om fortsatt vänskap och allians till
Östersjöns försvar, vidare uppehålla förbindelsen mellan Sverige och dess besittningar, verksamt deltaga
i kriget, utom event, mot holländska flottan, endast genom sin närvaro vid preussiska kusten, genom
vinnande af Danzig med godo och ockupering af några orter och skansar därinvid, men ej gå
vidare än så länge, ändtligen genom upptagande af en måttlig tull och någon kontribution skaffa
underhåll åt sig och något därutöfver. Senare tillkom ytterligare att brukas mot kurfursten af
Brandenburg, ifall han ej ackommoderade sig, utan gjorde motstånd.
Emellertid hade Karl X ock lämnat efter sig en senare order, af d. 3 aug., enligt hvilken
K. G. Wrangel skulle jämte några officerare genast gå med 9 örlogsskepp till Putzigviken samt
lämna Ulfsparre med de öfriga kvar så länge. Men stark ström hindrade. Man låg ännu den 23
aug. kvar; då amiralerna denna dag voro ombord hos honom å Tre Lejon samt rådslogo, hur man
skulle förhålla sig med de skepp, som lämnades kvar i så fall, om låta dem vara i Wolgast eller
föra dem till Wismar för större säkerhets skull eller till Stockholm, beslöts blott att ännu några dar
vänta på ytterligare order från konungen. Strax därpå ankommo s. d. nya order af den 8 och 13
aug* Dessa innehöllo att, ehuru Karl X af åtskilliga hänsyn stått an, om man skulle så snart låta
taga tull vid Danzig, nu sedan han i underhandlingen med kurfursten af Brandenburg kommit så
långt, att han hoppades visst bli med honom riktig, äfven emedan flottan ej låg säker vid
Peene-munde, önskade det Wrangel ginge med hela flottan att intaga Putzigviken och började tulltäkten.
Mot Danzig skulle han icke öfva någon fientlighet, men söka förmå staden sända fullmäktige att
underhandla med konungen. Komme den holländska flottan, upprepades i ordern d. 13, och
Wrangel vore stark nog, skulle han köra henne från sig; om de danske vore med, skulle han ej befatta
sig med dem, utan söka sin säkerhet. »Vid närvarande tillstånd vill jag icke hafva att göra med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
